Aftonbladet – 15 mars 1862, sida 2

— — I Westerås har nu ett motmeeting hållits i den 8 k. hufvudbetäckningsfrågan af personer, som ogillar de åsigter, hvilka uttalas i det andra mötets adress. De ha äfven utfärdat en egen adress, som återgifves af Westmanlands läns Tidning. Den skall dock endast vara försedd med få underskrifter. — — Från Lysekil skrifver en korrespondent till Göteborgs-Posten den 7 dennes: Allt sedan trettondedagstiden har knappast någon dag, eller vecka åtminstone, passerat utan offentliga försäljningar, dels af vrakgods, såsom strandade fartyg och deras inventarier jemte laster, och dels af g. k. strandfynd utan känd egare. Den 17 dennes inträffar dock den. sista och vigtigaste, i det då skall försäljas engelska skeppet Eclipse?, hvilket utan besättning funnits i närheten af Gåsö samt blifvit infördt till viker hamn, hvarest det nu ligger tätt och utan betydlig skada till sjelfva skrofvet. . Det byggdes i Aberdeen 1857 under speciel tillsyn af Tloydsagenter och blef klassificeradt A 1 för 7 år. Det är till utseendet vackert och kan föra segel utan barlast; lastar 2450 quarters hafre eller 420 tons stenkol; det kostade nytt 3500 och har eedan dess för 17, år tillbaka blifvit försedt med ny förhydning af yellowmetall. Fartygets ankare och kettingar, en myckenhet segel och andra inventarier försäljas äfven vid samma tillfälle. Lysekils hamn, äfvensom de flesta af kustens uthamnar äro fortfarande isfria, och tillrustningar för årets sjöfart börjas redan. — Sir Henry Muggeridge, som jemte sin broder idkat stor spanmäålshandel i London under firma Henry Edvard Muggeridge, har gjort bankrutt med 150—200,000 punds skulder och mycket obetydliga tillgångar. Sir Henry hade varit med om att grundlägga Bank of London och satt dittills i dess direktion. Han var vid sednaste lordmayorsvalet på förslag och gick miste om det ärofulla förtroendet endast derför att han ej ansågs vara nog mycket verldsman att kunna representera staden under den förestående verldsexpositionen. En annan af Londons mest framstående affärsmän, mr Duncan Dunbar, har hastigt aflidit der vid 59 års ålder. Han egde minst 50 färtyg, nästan alla af största slaget och som gingo på Ostindien, Kina och Australien. Han hade förvärfvat betydlig förmögenhet, var ledamot i eller direktör för flera af de förnämsta sällskap för handelns och sjöfartens befrämjande samt ansågs i hithörande frågor för en auktoritet som ofta rådfrågades af regeringen. — I en Christianiatidning läses följande varning: : Insändaren önskar med dessa rader fästa appmärksamheten vid en omständighet, som efter bans förmenande icke är utan sin stora betänklighet, neml. det sätt, hvarpå våra bryggerier på sednare tider korka sina ölbuteljer. Korkningen försiggår nu, så vidt man vet, ständigt med tillhjelp af maskin, och, antagligen till följd af den vårdslöshet hvarmed maskinen skötes, händer det ganska ofta att den inre kanten af. buteljens hals sönderkrossas af metallstämpeln som neddrifver korken. Härvid blifva glasskärfvor dels sittande lösa mellan korken och buteljhalsen och dels intrycktai korken. Insändaren har allenast under sista veckan påträffat tvenne sådana buteljer, hvilka voro rätt illa söndersmulade vid buteljhalsens mynning. Den ene af dem uppdrogs och ett glas fylldes genom en fin sil, i hvilken man sedan påfann en skarpkantad tunn glasskärfva af omkring 17 linies längd. —A — I en portugisisk tidning läses? Man har nyligen i Sevilla upptäckt en underjordisk gång, som man med skäl antager förekrifva sig från spanska. inqvisitionens hemska dagar. Några arbetare, som voro sys.elsatta att gräfva en brunn, påträffade under gräfvandet en trappa med sju eller åtta utför ledande trappsteg, vid hvilkas slut de sågo en port, innanför hvilken de be-F stämdt påräknade finna en skatt. Dörren flög upp, de skulle rusa in, då de tvingades att skyndsamt fly för den mefitiska ånga, som framträngde ur öppningen. Efter en stund kunde de med iakttagande af försigighet framtränga vidare. Man såg då ett hvälfdt, mycket stort rum. Sex stora pelare ippburo hvalfvet och vid hvarje pelare sågs en jernring med kedja fästad ;ifyra af kedorna hängde till mumier förvandlade kalaver; tre af dessa mumier lågo utsträckta på halmkärfvar, af hvilkas halm. föga återstod och den alldeles svart, samt någa klä-1. lestrasor förmultnade af fuktighet. På dett. na liket voro kläderna fullkomligt bibevållna, de voro nemligen af siden. -Skodoen på tre af -kadaverna voro också. konerverade; den fjerde, en munk, var barfota; van höll i sina händer. ett radband, som han anrolikt kysst när han:dog. . Midt i hvalfet hängde en lykta, hvars glas voro svartade och jernblecket förrostadt., Allwliken uro förflutna tidehvarfvets klädedrägter. lan tror att dessa personer lemnats att dö f svält i detta underjordiska hvalf. — — ÖOrlodozien och vetenskapen. Följande pisod från det 36:e tyska naturforskaremöet i Speyer d. 17:e September sistl. år torde örtjena blifva allmännare bekant. Den geologiska afdelningen höll den 18 ept. en session med den. gamle berömde löggerath till ordförande. Plötsligen afbryis förhandlingarne af den inträdande preen Michelis från Minster. Han frågar i