som udgaar i Kjöbenhavn 2 Gange daglig, modtages paa samtlige Postbureauer i Sverrig. huset 4: 24 okargardssatan vid 1yska brunn. om udgaar 1 Kjöbenhayvn Gange daglig, modtages paa sambige 10stonreate 1 Mie: Vestra Helsinglands Trävaru-Bolag. : ANMÄLAN: Redan för tvenne år sedan var början gjord till bildandet af ett större trävarubolag för tillgodogörande af tillgängliga betydliga skogar inom Norrlands sydligaste stora flodområde; och Rikets Ständer, inseende vigten af dåtta företag, beviljade vid sistförflutna riksdag för en i sammanhang härmed ifrågasatt Jernvägsanläggning emellan Ljusne elfs lugnvatten i medelpunkten af Helsingland och Dellsjöarne, med hvilka Hudiksvall—Forssa Jernväg eger förbindelse, ett lån af 833,000 Rdr. Omständigheter hafva emellertid hittills förhindrat utförandet af omförmälde företag. Nu hoppas man likväl kunna bringa dessa för den enskilda företagsamheten och för hela landet gagneliga verk och anläggningar till fullbordan, och önskar derföre få meddela de hufvadmomenter, bvaruppå såväl den ifrågavarande trävarurörelsen som jernvägsanläggningen grunda sig. Lätta kommunikationer, lätta och säkra transportmetoder bestämma mera än någonting znnat värdet på de naturtillgångar, vårt land i sina inre delar eger. Detta har också gällt för de stora skogarne inom Ljusne elfs flodområde; ty oaktadt denna floddal är af de stora Norrländska den sydligast belägna, och således bland dessa ej blott ligger närmast till för exporten till verldsmarknaden, utan derjemte, till följd af sitt sydligare läge, hyser växtligare och resligare skog, än de nordligare belägna floddalarne i allmänhet hafva, så har likväl Ljusne elfs floddal sednare än nästan alla de andra blifvit för trävarurörelsen anlitad. Orsaken härtill har legat i den omständighet, att Ljusne elf under de sista 10 milen af sitt lopp är mindre tjenlig för trävaraflottning. i anseende till de flera sjöar, hvartill elfven här är utvidgad, och de steniga långa forsar. hvarigenom lugnvattensytorna äro från hvarandra afskilde. Oaktadt flera, tid efter annan företagna undersökningar för timmerflottningen på denna nedra del af Ljusne elf, uti hvilka undersökningar äfven Sverges mest betydande trävaruexportörer tidigt voro inbegripna, kunde, i följd af angifne förbållanden, någon mera omfattande trävarurörelse härstädes icke komma till stånd förr än tillgångarne på skog började blifva medtagne närmast vattendragen efter de nordligare belägna, men för timmerflettningen beqvämare elfvarne, Det var af sådana orsaker som först för omkring 40 år sedan de rika skogstillgångarne inom Helsingland och Herjeådalen förmådde öfverväga svårigheterna af flottningen genom omnämnde sjöar och forsar, och sålunda inom dessa landskaper framkalla början till den trävarurörelse, som numera är ganska liflig derstädes. Genom den ansenliga utsträckning, till ej mindre än 40 svenska mil, Ljusne elf eger genom provinserna Herjeådalen och Helsingland, om tillsammans 227 qv.-mil, samt genom elfvens talrika förgreningar och bifloder, låter det sig göra att från dessa landskapers inre och skiljda delar utföra skogarnes rika innehåll af mogna träd för sågtimmer och bjelkar. Sina mesta bifloder eger Ljusne elf inom Herjeådalen, hvilket landskap är af denna elf i olika riktningar tält genomskuret. : a I likbet med de flesta Norrländska floder nedflyter Ljusne elt mot hafvet i sydostlig riktning, men, nedkommen till Ljusdals kyrka, gör den likväl härifrån en afvikelse, just som elfven synes färdig att bereda sig en ginare väg genom Dellarnes dalgång, hindrad af en ebetydlig upphöjning hos det på östra sidan liggamde landet, och antager härstädes en sydlig riktning, nära parallelt med hafvet. Nästan samtidigt härmed eller i Jerfsö socken vidgar sig elfven till ordentliga sjöar, såsom Tef-, Oroch Arbrå kyrksjö, Wäxsjön, Warpen, Bergviken och Marman, de flesta sins emellan afbrutne af strida forssar. Under denna nedre del af elfvens lopp vidgar sig dalbotten och har i allmänhet helt låga flodbräddar. När derföre bvarje vår vid inträffande snösmältning, Ljusne elf sväller upp öfver sina vanliga bräddar, utvidgar den sig här, der floddalen ör mera vid och sjöarnes stränder låga, till betydligt större dimensioner, än vid vanligt vattenstånd. Så länge elfven bäller sig inom sina flodbräddar och Tfortfar att vara elf och icke sjö, försiggår timmerflottningen, såsom på floder i allmänhet, utan anmärkningsvärda svårigheter, men under den redan omtalta nedra eller sydligaste delen af elfven, der denna nästan uteslutande utgöres af sjöar, afbrutna af strida forssar, har deremot timmerflottningen att kämpa emot alla de hinder och olägenheter, som brist på drifkraft, storm och ogynnsamma naturförhållanden på sådane vatten alltid utöfva. Utom det att flottningskostnaderna på dessa lugnvatten ech genom dessa forssar äro betydligt dyrare, samt timret härstädes uppehålles en ansenlig tid, lida de flottande derjemte stora förluster genom timmerspillning på sjöarne och flottgodsets skadande i de steniga forssarne. Förgäfves hafva också de Trävaru-Bolag, som flotta öfver dessa sjöar, sökt att förebygga eller minska de svårigheter, som derstädes möta flottningen. Dessa svårigheter skola aldrig i någon väsendtligare grad, med bibehållen ekonomisk fördel, kunna undanrödjas, så länge flodens drifkraft är på sjöarne upphäfd, så länge hvarje vår dessa sjöar svälla vidt öfver dels odlad jord, dels steniga eller med träd och buskar bevuxna stränder och så länge stormen förmår drifva timmerflottorna oth ringbommarne med deras innebållutur sin kosa och sönderslå och förskingra hvad med besvär och kostnad för hvarje särskild lugnvattenyta blifvit inom flottorna och ringbommarne bopsamladt, samt till slut utsprida detta innehåll omkring en vidsträckt vattenyta, hvarifrån det sedermera endast genom nya och ännu större ansträngningar och omkostnader kan till en del åter tillhopasamlas. Dessa sorgliga erfarenheter, — om hvilka man säkrast öfvertygar sig då man ser dessa sjöar årligen bekransade med kringspridt flottgods, som, sedan elfven och sjöarne återtagit sitt normala vattenstånd, vanligen återfinnes uppflutet långt in på landet, dels liggande till skada och förfång på odlarens jord, dels-befinnes inkiladt bland stenar eller i buskar och skogssnår, och dels nedsköljdt i sjösträndernas sand — hafva under de sista åren, när man i vårt land fått mera bekantskap med nutidens bästa kommunikationsmedel Jernvägarne, fört tanken deruppå, att det måste vara fördelaktigare för trävaru-rörelsen på Ljusne elf att undvika denna besvärliga och kostsamma del af flottlöden och i stället hafva sågverk belägna i Ljusdal och derifrån på jernväg nedföra de förädlade skogsprodukterna till närmaste hafshamn, Hudiksvallsfjerden. De särskilda betydliga fördelar som härigenom vinnas, äro följande: minskadt rörelsekapital, hastigare realisering, en till sin qvalitet bättre produkt samt säkrare beräkni Tr. PMindre rörelsekapital behöfves oj allenast derigenom, att flottningen blifver med 40 svenska eller 60 engelska mil förkortad, utan ock emedan det är dentsvåraste, mest tidsödande och kostsamma del af flottningen, som undvikes, hvarigenom det blir möjligt att under samma år, som man hugger timret i skogen, till en betydlig del uppsåga och utskeppa detsamma. För dem, som fortsätta flottningen hela elfven nedigenom, åtgå deremot vanligen 2 år och till en del derutöfver innan timret kommer till sågverken, och det är naturligt, att rörelsekapitalet måste vara i förhållande dertill större. Hastigare realisering af skogsprodukterna vinnes; ty såsom redan är anfördt, kan en betydlig del försäljas under samma år som det blifvit hemtadt ur skogen. En annan väsendtlig fördel uppstår äfven härutaf, den nemligen, att man blir i tillfälle att rätta sin afverkning i skegarne efter för året rådande konjunkturer, och alltså under för trävarubandeln gynnsamma år kan ur skogarne utdrifva och i verldsmarknaden afsätta en större mängd af trävaror. Dessa vigtiga fördelar saknas helt och hållet för dem, som gå med sitt flottgods ned igenom hela elfven och äro nödsakade för sin rörelses oafbrutna gång att hafra flera års förlag af timmer, liggande under flottning. För dessa sednare är det nemligen nödvändigt aw årligen låta verkställa huggning af ungefär enahanda qvantitet virke, oberoende af för handen varande konjunkturer, ty dessa sistnämnde kunna blifva helt och hållet förändrade innan virket hinner framkomma efter den långa och besvärliga flottleden till sågarne. En till sin qvalitet bättre produkt erhålles, alldenstund flottningstiden för sågtimret blifver betydligen förkortad, och vattnets förderfliga inverkan på virket i förhållande derefter minskadt. Det är nemligen bekant, att vattnet utöfvar en mycket skadlig inverkan på flottgods i allmänhet i det att detsamma utur trädmassan upplöser och utdrager åtskilliga för trädets styrka och varaktighet vigtiga beståndsdelar. Ett trävirke, som blifvit utsatt för en långvarig flottning, eller eljest länge legat i vattnet, har derföre icke den hållbarhet, färg eller utseende, eller med ett ord det värde, som ett alls icke eller endast under en kortare tid flottadt virke eger. Derföre måste virket, om det uppsågas i Ljusdal, lemna en bättre produkt, som blir mera eftersökt och värderad och kan bättre betalas, än om samma virke först efter en långvarig, ned mot hafvet fortsatt flottning skulle uppsågas. Säkrare beräkningar kunna göras; ty derigenom att man anlägger sågverken i Ljusdal blifver, jemte flottningen, tiden för timrets framkomst till sågarne så väsendtligen förkortad, att man deraf sättes i tillfälle att säkrare kunna beräkna sina afverkningar för året, betalningen för desamma m. m., och undviker ändtligen den stora timmerspillning och förlust, hvilken eger rum på sjöarne i södra delen af Helsingland och så betydligen rubbat de der trafikerandes beräkningar. Det är på ofvananförde skäl och grunder man gått i författning om inköpandet af välbelägna och till sitt innehåll värdefulla skogar, och nu inbjuder till deltagande uti detta för den bemedlade företagsamheten lofvande företag. Hvad särskildt angår den i sammanhang härmed ifrågasatta, utaf Rikets Ständer medelst lån utaf allmänna medel understödda Jernvägsanläggningen från Ljusne elf till sjön Södra Dellen, antingen till dess vestra vik inom Delsbo socken, eller dess östra, Näsviken, inom Forssa socken, dit Hudiksvall-Forssa jernväg emotses att uppå eget bolags försorg blifva utsträckt; så visa de beräkningar, som öfver ifrågavarande jernvägsanläggning uppgöras under bekantskap med den ort, saken rörer, att detta jernvägsförotag, i hvilkendera af dess föreslagna utsträckningar som helst, skall blifva vinstgifvande för sina anläggare. Denna jernväg träffar i medelpunkten af Helsingland — i dess på naturtillgångar af god odlingsbar jord, outtömliga skogar, malmtillgångar samt tgrenade vattendrag rikast begåfvade trakt — en lugnvatuenyta af 5!, sv. mils längd, omgifven af gammal odlad jord och en rask intelligent befolkning. Ett stort fält öppnas r för företagsamheten. I Ljusdal och Jerfsö, der jernvägen får förbindelse med Ljusne elfs stora lugnvattenyta, sammanträffa allmänna vägarne från södra och vestra delarnc af Helsingland, från Herjeådalen och Norge, från en del af Dalarne och södra delen af Jemtland, och denna ifrågasatta jernväg måste slutligen, i följd af naturliga förhållanden, som icke kunna ändras, komma att emettaga och betjena all trafik och all gemenst ap med hafvet från landsträckor af ej mindre än omkring 200 qvadratmils innehåll. För det praktiska utförandet af jernvägsanläggningen efter den kostnadsberäkning, som derföre är uppgjord, likasem för erhållandet af den beräknade trafik och vinst, har man, såsom bekant är, uti den redan anlagda delen af samma jernväg eller Hudiksvall—Forssabanan erfarenheter att stödja sig vid. Denna jernbana blef nemligen anlagd för den kostnad, som derföre var beräknad, och trafiken å densamma har betydligt oöfverstigit hvad man på förhand vågade beräkna. Den som närmare känner förhållandena inom Helsingland måste oek inse, att en jernväg inom detta landskap har sin säkraste framtid, sina bästa resultater att vinna just igenom sambandet mellan ibafvet echjdet inre vestra landet, med dess stora tätt befolkade bygd, dess segelbara lugnvatten samt de härstädes från vidsträckta skiljda orter sammanträffande vägarne.j PROSPECTUS. Vestra Helsinglands Trävaru-Bolag afser att af de rika skogstillgångar, som förekomma i Ljusne elfs öfre ådalar, bedrifva trävarurörelse, men dervid undvika den för så beskaffad rörelse hinderliga, tidsödande och kostsamma del af flottleden, hvilken förekommer under Ljusne elfs sydligaste lopp eller från och med Jerfsö till hafvet, och för sådant ändamål anlägga sågverken i Ljusdal af Vestra Helsingland och derifrån nedgå med de förädlade produkterna på jernväg till närmaste hafshamn, Hudiksvallsfjerden. Betydliga fördelar tillskyndas härigenom detta Bolag, hvilka, på sätt i förutstående inledning är närmare utveckladt, gifva detsamma i ekonomiskt hänseende ett stort företräde, framför de äldre Trävara-Bolag, hvilka fortsätta sin timmerflottning ända ned emot hafvet. Dessa fördelar bestå uti: Mindre rörelsekapital, . Fortare realisering af de förädlade produkter En till qvalitet bättre produkt dech Säkrare beräkningar. För att åstadkomma detta företag och den dermed förenade rörelse, som nådanstående beräkningar omfatta, fordras att inom Ljusne elfstöfre7ådalar ega afverkningsrätt under 50 år till cirka 350,000 tunnland skog samt medel att utföra alla de i kostnadsförslaget för Trävaru-Bolaget upptagna arbeten, samt att väsendtligen deltaga i jernvägsanläggning från Ljusne elf till sjön Södra Dellen enligt ettdera af de derför uppgjorda alternativa förslag. I ändamål att förse bolaget med tillräcklig skog, hafva vi dels definitivt inköpt dels skriftligen öfverenskommit med skogsegare om inköpandet af afverkningsrätten under 50 år till mogna träd inom betydliga landsvidder, som, efter afdrag af impedimenter: berghällar, sjöar, vattendrag, mossar, myror och vägar, innehålla cirka 350,000 tunnland skog, som öfverlemnas till Bolaget efter de i nedanstående beräkning upptagne priser. ifrågavarande skog utgöres nästan uteslutande af Furu eller Tall (Pinus sylvestris L.) Till väsendtligt underlättande af timmeruatdrifningen från de längst mot vester belägna skogar, föreslås dessutom inköpandet af Ljusnedals Bruk och Landtegendom, hvaröfver särskild närmare beskrifning finnes att bese. Vestra Helsipglands Trävaru-Bolag bildas utan solidarisk ansvarighet enligt lagen om aktiebolag den 6 Oktober 1848; med ett kapital af Fyra millioner Riksdaler Riksmynt; deraf för sjelfva Trävarurörelsens etablerande jemte inköpet af Ljusnedals Bruk och Landtegendom belöper sig . rr RR 5,150,000 samt för deltagande i jernvägsanläggning från Ljusne elf i Jerfsö och Ljusdal till Näsviken i Forssa socken. dra 850,000 tillsammans 4,000,000 Rdr Rmt, hvilket belopp fördelas i 4000 lotter eller aktier, hvardera af 4000 Rdr Rmt ( 56 eller Mark Hb. Bko 750). Hufvudgrunderna till Bolagsordning äro vid teckningslistan. angifna. Så snart omkring tvåtredjedelar af Bolagets aktier blifvit tecknade, underrättas, genom interimsstyrelsen, härom samtlige delegarne, samt kallas derjemte inom tjenlig tid och på för flertalet af aktieegarne lämplig ort till sammanträde för att konstituera-sig till Bolag. Å tecknade aktier inbetalas härvid fem procent och förbindelser :fsifvas för återstoden. Bolagsordning antages, Direktion väljes, och så vidt aktieegarne ej annorlunda besluta, träder Bolaget genast i verksamhet när Kongl. sanktion uppå Boazsordningen vunnits. terstående nittiofem procent infordras af Direktionen, med högst 20 procent hvarje gång, under loppet af 2 år, i mån som medel behöfvas. Sågverken anläggas i grannskapet af Hybosjön, hvarifrån skogseffekterna på jernvag neaforslas till Hudiksvallsfjerden, som utgör en af de bästa hamnar i Sverigefjoch der stort: och beqvämt utrymme är beredt för emottagande af alla Bolagets tillverkningar. Jernvägen anlägges från Ljusne elf, helst till Näsviken i Forssa socken, omkring 33, mil, dit Hudiksvalls-Forssa jernväg emotses att blifva på eget bolags försorg utsträckt; men kan oekså, i händelse Bolagsmännen skulle finna för godt att så besluta, inskränkas till endast 2!,, mil, eller till den mot vester utskjutande viken af sjön Södra Dellen, med begagnande sedermera af vattenkommunikationen till Forssa, der Hudiksvalls jernbana möter. För anläggningskostnaden hafva Rikets Ständer beviljat låneunderstöd, 833.000 Riksdaler. Uppgifter och beräkningar öfver samtlige här ifrågavarande företag äro åtföljde af särskilde verifikationer utaf dertill kompetente personer, samt alla arbetslöner och kostnader upptagne till de högsta gångbara. Anläggningarne äro beräknade att kunna fullbordas under loppet af 2 år. . Bjelkutdrifningen kan dock, med begagnande af nuvarande kommunikationsled till Hudiksvall, genast taga sin början, och skogarne härigenom redan under; första året lemna -reveny. . Efter att hafva afsatt en reservfond, att dermedelst amortera kapitalet för den egendom, som innehafves på femtio års besittning, utvisa likväl beräkningarne en årligsvinst för delegarne å hela af dem insatta kapitalet utaf 16,06 procent. På-grund af allt detta inbjudes till aktieteckning: och finnas för detta ändamål teckningslistor, tillgänglige såväl hos undertecknade som hos de Bolagets Ombudjfhvyllka genom allmänna tidningarne komma att uppgilvas. Hudiksvall i Januari 1862. hv JULIUS BRUN. ERIC 0. REGNANDER. EDUARD RASCH, 22 Ä i ä I sammanhang med ofvanstående tillkännagifvande meddelas, att Prospekter med detaljerade uppgifter och beräkningar öfver trävarurörelsen och jernvägsanläggningen samt Listor för aktieteckning finnas att tillgå i Stockholm på Herr Grosshandlare A. T. Starcks Kontor, Skeppsbron MM 12, 2 tr. upp, samt i Göteborg hos Hr Grosshandlaren J. P. Quensel. I Förberedande Skolan RESETUR. Amorterings-lån. för fullständig Inträdes-examen i Kongl. Teknologiska Ångaren TRANSIT N:0 I, kapt. Söderberg, Då Sundsvalls Stad ämnar söka och uppInstitutet emottagas Ynglingar till undervisning. aavår den 45 Marc från Malmö fill Krhaesk j taga aft Åmartorings lån clart 4NNNNA RMcdr Nilemunt TEN