Aftonbladet – 10 mars 1862, sida 1

o 12 Köpmantorget; i 4. Almlöfs, Bollhusgränd sgatan, i hörnet af Jakobsgränd; i O. W. Björk11 Brunkebergstorg; i A. Comstedts, N:o 69 vid örnet af Arsenalsoch Lilla Frädgårdsgatorne. , och för större stilar beräknas priset efter det s-tryckeriet, Stora Nygatan N:o 21.1 ; Ra STOCKHOLM ten 10 Mars. Att Kongl. M:t beviljat öfverståthållaren grefve Hamilton afsked, har Posttidningen redan Dekantejort. Efterträdaren är icke utnämnd, och lärer dermed skola anstå tilldess det väckta förslaget om förhöjning i öfverståthållarens löneförmåner blifvit definitivt afgjordt. Det är ganska naturligt att hvar och en, som intresserar sig för hufvudstadens angelägenheter och dess utveckling, med en viss otålighet afvaktar den väntade utnämningen. Endast med ett par undantag, har öfverståthållareplatsen hittills varit beklädd af militärpersoner, och då grefve Hamilton: till denna befattning befordrades, blef han, som redan långt dessförinnan tagit afsked från militärtjensten, der han, såvidt vi kunna er: inra oss, hade avancerat till öfverstelöjtnant, genast till generalmajor utnämnd. Anledningen dertill, äfvensom till den rådande föreställningen att öfverståthållaren åtminstone bör hafva tillhört militärståndet är, att han vid kritiska tillfällen lärer skola utöfva något slags befäl öfver de i hufvudstaden förlagde trupper, hvilket emellertid synes föga af behofvet påkalladt, då man för gor nisonen i hufvudstaden har en kommendånt och en öfverkommendant samt dertill armens allerhögsta befälhafvare, som sjelf personligen plägar taga betälet tilloch med vid så föga maktpåliggande tillfällen som -obetydliga eldsvådor Tångt borta på malmarne. Det ligger i alla händelser i öppen däg alt af alla de egenskaper, som kunna anses erforderliga för alt vara en duglig öfverståthållare, äro de militära de som allra minst behöfva tagas i anspråk. Hans allra fleste; att icke säga alla åligganden äro af rent civil natur. I det embete, hvars chef han ör, eger han uteslutande civila tjerslemän tili sin disposition, och vi äro fullt öfvertygade om, att det vore omöjligt, i fall någre kritiska omständigheter inträffade, att till militäriska värf använda funktionärerna i öfverståthållareembetet. Några militäriska insigter tagas icke heller i anspråk, men desto mera helt andra at civilt-administrativ natur, för att t. ex. fungera såsom preses i Stockholms magistrat och säsom ordförande i alla de, nära otroliga direktioner och styrelser, hvarmed hufvudstaden är belastad, och deri öfverståthållaren är pligtig att leda förhandlingarne. Dertill fordras, såvida ett så mångsidigt kall med sakkännedom skall uppfyllas, helt andra studier än de som en militär vanligen förvärfvat sig: dertill fordras ej blott juridisk bildning, utan äfven administrativ skicklighet. . Den sednare kan med tiden genom öfning och erfarenhet vinnas — torde man invända. Ja, visserligen! Men är det då ändamålsenligt, är det väl önskvärdt att chefen för en så komplicerad institution, under åratal, så att säga, skall gå i skola hos sina underordnade, och under tiden vara af dem beroende? Ar det tänkbart att ändamålsenliga reformer — och att sådana äro behöfliga i nästan alla riktningar, kan väl ej förnekas — kunna tillvägabringas af en chef, som sjelt är obevandrad på det administrativa området? Det kan ej dröja länge förrän hufvudstadenr erhåller en ny kommunalförfattning: den måste medföra stora och genomgripande reformer, för hvilkas genorbhförande ötverståthållaren måste ställa sig i spetsen. Afven dertill fordras ej blott administrativ förmåga, utan äfven juridiska insigter. Bland öfverståthållarens första åligganden torde blifva ej blott att reformera, utan äfven att ingjuta en alldeles ny anda i hufvudstadens polisväsende, ur hvilket den gamla surdegen måste bortrensas, så vida denna vigtiga institution skall kunna förvärfva sig det moraliska anseende, som är absolut nödvändigt, om den skall kunna uppiylla sin kallelse på ett både för den allmänna ordningen och den individuella friheten och säkerheten tillfredsställande sätt. Fordras icke äfven dertill insigter och erfarenhet som omöjligen den kan ega, hvilken på sin höjd fungerat såsom bisittare i någon krigsrätt, der undersökningarne varit ledda och både protokoll och utslag blifvit uppsatta af — auditören? Vi ha framställt dessa betraktelser i allmänhet, utan afseende på den ena eller andra personen, och vi ha ansett dem vara så mycket mera på sin plats som det förljudes, att den högre militärperson, som redan en :ängre tid skall ha varit designerad för den ifrågavarand.. befattningen, numera, då dess tillsättande ifrågakommer, skall ha framställt högst allvarliga betänkligheter huruvida han skulle kunna fylla de mångahanda funktioner, Bom med denna befattning äro förenade; hvilket, om det bekräftar sig, vore så mycket mera märkligt, som just denne man utan tvifvel verkligen besitter åtskilliga af de egenskaper, som på en dylik plats äro erforderliga och uti både energi och habilit öfverträffar de flesta andra högre militärpersoner, som möjligen skulle kunna ifrågakomma. En sådan omständighet skulle innebära ännu en ytterligare uppmaning till konungens ansvarige rådgifvare att vid tillsättande af denna befattning i främsta rummet tänka på dess väsende och omfattning och den enes eller andres verkliga lämplighet att densamma bekläda, i stället för att följa en slentrian, som saknar all inre grund och betydelse. Sedan med anledning af väckt fråga om återförvärfvoande för statens räkning af den