Aftonbladet – 8 mars 1862, sida 2

Dy UT. LL. VWelander ,, Dvraskdelar 1Or ac tycnne förstnämnda oberäknade. —— — Under den 1 dennes har kommerskollegium utfärdat patent för civilingeniören A. A. Despråaux under tio års tid å vissa af honom uppfunna maskiner samt förfaringssätt och medel för tryckning af tyg och väfnader m. m. — Göteborgs museum har under Februari månad varit besökt af 1375 personer, på lösa inträdesbiljetter, hvilka lemnat en inkomst af rdr rmt 398: 25, utom besökande på årskort. Af dessa sednare voro vid Februari månads slut utre för familj å 5 rdr samt 86 för enskilda å 3 rdr. — Från Wisby skrifves i Gotlands Tidning en 28 Febr.: Tisdagsposten ankom först på onsdagsafton, i anseende dertill att kapten Höggren -icke medhann att på tisdagen IE den svåra massa af drif-is, som med ostlig vind packat sig utanför Westerviksskären, utan måste för natten ankra med Polhem i lä för ett skär. — Från Ystad skrifves den 28 Febr.: En större ångare, kommande vester ifrån, passerade här förbi sistl. onsdagseftermiddag vid tvåtiden. Hamnen och sjön här utanför fortfarande isfri. — Från Göteborg skrifves den 3 Mars: Sedan temperaturen i slutet af förra veckan hållit sig vid och omkring nollpunkten, under vårlikt solsken, började i söndags och fortsattes i måndags en liten snöyra, hvilken ånyo skaffat ett klent slinkföre. Samtidigt härmed har köld ånyo inträdt, så skarp, att den i går morse vid soluppgången var 13 grader. Isarne hafva ånyo så tilltagit i styrka, att utsigterna för fri kommunikation med hafvet nu äro lika mörka som för en månad sedan. — Man läser i Södertelje Tidning: En uthamn för Stockholm, hvarom på sednare tider ad blifvit skrifvet, finnes måhända i Södertelje, måhända också icke. Detta öfverlemna vi åt de sakkunnige att afgöra och få emellertid nu endast omnämna de fördelar Södertelje i berörda hänseende erbjuder. Uti den s. k: Igelstaviken åt saltsjösidan, ; mil från staden, finnes en hamn, redan från äldre tider bekant såsom god och rymlig, dit man, som Tuneld i sin geografi säger, kan med en vind segla, tnär skärgården från Landsort in till denna hamn lärer vara alldeles fri från svårare krökningar eller hinder. Genom sitt ypperliga läge mellan Mälaren och Saltsjön samt genom sin kanal och denna hamn kan Södertelje erbjuda de flesta städer invid förstnämnda insjö en kortare väg till hafvet än Stockholm, och sålunda äfven mindre kostsamma transporter af de bergs-, bruksoch andra effekter, hvilka från dessa städer afsändas, för att till utlandet utskeppas vid Toclstavikeni har i stadens fordna blomstringsperiod funnits jernvåg. Södertelje var då äfven stapelplatsen för Mälarestäderna. Omöjligt kunde ju icke vara att ännu en gång en jernvåg blefve dit förlagd. ; Utrymme för de mest storartade anläggningar finnes med säkerhet invid hamnen. Södertelje, numera att anse såsom en förstad till Stockholm, har också en redan färdig jernvägsförbindelse med hufvudstaden. Den enda väganläggning, som här erfordrades, vore således en dee för hästkraft från stadens bangård ut till Igelstavikshamnen; och kostnaden för denna bana, som blott behöfdes ; mil lång torde icke böra blifva särdeles stor. Vi hafva meddelat ofvanstående upplysningar till det afseende de kunnä förtjena. Baklrunnige må nu pröfva dem. — Enligt sednast upprättade mantalslängd utgjorde antalet skattskrifne invånare i Södertelje vid sistlidne års slut 1804 personer, emot 1676, hvartill det vid 1860 års utgång uppgick. — Man läser i Westmanlands Läns Tidning : För någon tid sedan gick genom hela svenska pressen — nu äfven genom utlandets — berättelsen om en lärd skolmästare, en autodidakt, som, utom moderna språken, äfven tillegnat sig de klassiska och tillochmed gjort studier i filosofi, historia c. Mannen sades dessutom ega hustru och barn, vara i a små omständigheter, så att han tillochmed måste svälta för aw genom försakelser kunna tillfredsställa en outsläcklig kunskapstörst. Dethela: förekom oss som en såga; dock — här ha vi framför oss ickeen saga, utan en tafla af den mest vackra och rörande sanning, som väcker på en gång förvåning och deltagande: Red. har nemligen på skriftlig väg sökt och erhållit säkra underrättelser om den lärde och fattige folkskolläraren. Vi veta nu, att mannen heter E. Wahlgren och är boende i Hvalinge i Halland, med adress Warberg. Han fortlar att, i sin okända vrå af verlden, ihärdigt studera och kämpa med nöd och bekymmer, flia arbeta i sin skola, och har med nit och framgång verkat för skogsplantering, skarpskytteförening c. inom det pastorat, som han tillhör. Mannen, som hos alla väcker ett lifligt deltagande genom sin lärdom oeh sin anspråkslöshet säges vara nöjd med sin lott, lifligt intressera för sitt kall, från hvilket han icke vill eller bör skiljas, kämpande som förut med nöd och be-I kymmer för att kunna anskaffa medel till nödiga bokinköp för sina studier -— hans enda lycka och glädje här i verlden — utan att låta de sina för hårdt känna hans tysta strider, utan att vilja beröfva dem den vård, han är dem skyldig — ty mannen är en god fader för flera bärn. Säkerligen inger denna enkla teckning af en ädel och sällspord personlighet flera än oss ett lifligt intresse, och det är i det svenska hjertats oeh i den saldrig för andliga eller lekamliga behef slutna svenska handens namn vi våga vädja till allmänheten, att med ett hjertegodt handtag glädja denne okände vän, för blyg, kanske ock för ädelt stolt att yppa sina strider och umbäranden. Det lekamliga behofvet är tryckande, andens icke mindre, och här ha vi framför oss en ljussökande man, som svälter och läser, läser och svälter, som brottas med nöden för att vinna sanning, allt mera sanning. I anledning häraf har redaktionen i bokhandeln framlagt en lista för påteckning af dem, som vilja lemna ett litet bidrag åt den fattige skolmästaren i Hvalinge; äfvensom red. med tacksamhet mottager och i denna tidning redovisar och. till behörig ort öfversänder de medel, som till red. af denna tidning insändas, —— AL. POR OR RR be Ad kt — Vi omnämnde nyligen att i Westerås hållits ett möte för träffande af öfverenskommelse att under den kalla årstiden hafva hufvudet betäck under gudstjensterna i den kalla domkyrkan, äfvensom att biskop Fahlcrontz, af sjuklighet hindrad att infinna sig vid mötet, till detsamma insändt en skritvelse, hvari han uttalar ett bestämdt ogilnn RN nn ART ATA TJänne o