Aftonbladet – 8 mars 1862, sida 2

om sjön Sommen samt 1 en sådan riktning, att banan kommer att beröra ej mindre nämnde sjö än Kinda båtleds vattendrag. Den andra af de framställda frågorna lyder sålunda: Anse länets invånare några särskilda åtfrä nu böra vidtagas, för att, om möjigt, påskynda ernående af en jernvägsförbindelse genom länet? Jemte det vi äfven här erinra derom, att mötet icke eger å länets invånares vägnar fatta något beslut eller ens afgifva någon opinionsyttring, få vi för vår del tillstyrka: att mötet måtte till Kongl. Maj:t ingå med underdånig anhållan derom, dels att Kongl. Maj:t täcktes under nästkommande sommar låta anställa en noggrann och fullständig undersökning om lämpligaste sträckningen i afseende på banans anläggning från sjön Salen till Linköping i den af oss antydda riktningen, dels att Kongl. Maj:t täcktes till rikets näst sammanträdande ständer framställa röposition om anvisande af nödiga mede för stambanans fortsättande icke blott från Katrineholm öfver Norrköping till Linköping, utan ock från sjön Salen till Linköping, med iakttagande deraf, att banan erhåller en så ostlig riktning, som lokala förhållanden och fästadt afseende på hela rikets sanna fördel kunna medgifva, samt att arbetena derefter måste samtidigt utföras icke blott från Katrineholm söderut, utan ock från sjön Salen i nordlig riktning. Slutligen anhålla vi, att våra nu gjorda framställningar måtte, såsom vår gemensamma tanke, få i mötets protokoll inflyta. Att sluta af några yttranden i Dagligt Allehanda för i går vill det synas som skulle adressens inlemnare ha fordrat, att de 780 namnteckningarne under densamma skulle upptagas vid beräkningen af mötets opinion?, på hvilket besynnerliga anspråk mötet dock naturligtvis icke kunde ingå, utan beslöts blott att adressen skulle bifogas protokollet. Efter slutad diskussion, rörande hvilken Östgöthatidningen ieke meddelar något annat än att den var särdeles liflig, framställdes två propositioner, den första så lydande: Vidhålla länets invånare sin år 1858 redan uttryckta åsigt, att stambanan genom Östergötland bör från Cathrineholm i Södermanland ledas öfver Norrköping, Linköping och Mjölby samt vidare vester om Sommen nedåt Småland? samt att mötet måtto utse fem personer som deputerade, för att uppsätta och till. K. M:t på detta mötets vägnar aflemna en underdånig petition, uttryckande den underdåninga önskan, att K. M:t i sin nådiga proposition till detta års rikets ständer behagade föreslå, att vägen Cathrineholm-—Norrköping— Linköping—Mjölby — Nässjö måtte till utförande beslutas. Denna proposition hesvarades med öfvervägande ja. Den andra var af följande lydelse: Att mötet måtte ingå till Kongl. Maj:t med en underdånig petition, innefattande motiverad Te om den stora vigten, icke blott för Östergötland, utan ock för hela riket, deraf att en stambana genom länet, så skyndsamt, som ske kan, måtte varda anlagd i den riktning, som K. M:t efter anställda nog-rannare och fullständiga undersökningar kan finna mest lämplig och ändamålsenlig, samt att K. M:t täcktes till rikets näst sammanträdande ständer aflåta nådig proposition om anvisande af nödiga medel till bestridande af kostnaderna för en sådan banas anläggande. Denna proposition besvarades med öfvervägande nej. Då votering begärdes beslöts, säger Östgötha Correspondenten, till tidens vinnande, att de, som röstade för den första med starka ja förut besvarade propositionen skulle begifva sig åt venstra sidan och de. andra åt högra, varvid en ordentlig folkvandring åt venster uppstod. För att emellertid minoritetens rätt måste blifva bevarad, begärdes uppteckning af de å denna sida närvarande, och uppgick deras antal til16. Häraf synes, att minoriteten ej ens var fullt så stor, som i vårt telegram uppgats. Dagligt Allehandas gårdagsartikel synes å andra sidan vilja ifrågasätta huruvida majoriteten var så stark som vår korrespondent uppgifvit, utan att dock bestämdt bestrida att så icke var händelsen. Förhållandet lärer också svårligen kunna med bestämdhet utrönas, då, såsom naturligt är vid ett allmänt möte sådant som detta, de närvarande icke i protokollet antecknades. Ifrågavarande artikel i Dagligt Allehanda ådagalägger för öfrigt, hvad man kunde vänta, att denna tidning, som gjort sig till organ för dem som ifra för den östra sträckningen, icke med blida ögon ser resultatet af Linköpingsmötet. Hvad man deremot icke kunde vänta, är, att den i minoriteten komna sakens förfäktare skulle förlora jemnvigten till den grad, att han vid försöket att förringa betydelsen. af mötet och dess resultat, sätter ifråga, att man vid ett allmänt möte med länets invånare skulle ha en uppgjord och justerad röstlängd; att han vidare tillvitar majoriteten såsom en illiberalitet, att den ej ville medgifva att namnteckningarne å en inlemnad adress skulle upptagas vid beräkningen af de vid mötet tillstädeskomnes röster och således helt behändigt göra hart nära hela församlingen till — minoritet; att han än ytterligare tilllåter sig att insinuera, dels att ifall en ordentlig. votering blifvit anställd, skulle många ha aflägsnat sig, Shellre än att tvingas uttala någon opinion i ämnet, dels ock, att många som önskade den östra riktningen, saknade mod att i strid med de högmögendes åsigt anteckna sig såsom reservanterDet vill synas, som hade den östra riktningens anhängare haft någon förkänsla af mötets resultat och derföre redan Vu förhand börjat sina bemödanden att förringa dess betydelse. Detta förhållande har i Norrköpings-Kuriren? framkallat några anmärkningar, hvilka ega sin fulla tillämplighet äfven på Dagligt Allehandas nyss omförmälda uppträdande. Kuriren yttrar nemligen: Det kan ingalunda skada att de skilda åsigterna komma i beröring med hvarandra, Sty det är på diskussionens väg som man slutligen kommer närmast till sanningen eller det rätta. Men att såsom anhängare 0 SKI ROTE RANGEN BESS a Ar SA ÖN