ydelse, följande om Renans ställning till regeringen: Ernst Renan tillhör institutet och har i fyra år varit kandidat till den genom Quatremåres död lediga lärostolen vid Coljege de France. Författaren af Etudes reigieuses har af medlemmarne af Colldge de France och vederbörande sektion inom institutet blifvit på öfligt sätt presenterad och vald; undervisningsministern har helt enkelt sanktionerat Eenans val. Han är således icke någon regeringens ijensteman, och regeringen har alldeles ingen rätt att utnämna professorer vid College de France. Den berömde lärde är bekant såsom en afgjord motständare till det andra kejsardömet, likasom nästan alla hans kamrater vid universitetet i Paris och institutet. Man upptog derföre illa, att han i vetenskapens intresse företog en reså till Mindre Asien på regeringens föranstaltande och på hennes bekostnad. Aterkommen från denna resa, började han den 22 Febr. sina föreläsningar om det hebreiska språket. Föreläsningarne vid universitetet i Paris såväl som i Colldge de France äro offentliga, och i det sistnämnda ega äfven fruntimmer tillträde. ENGLAND. Regeringen har för parlamentet framlagt åtskilliga diplomatiska handlingar rörande Japan. Deribland utförliga berättelser af engelska sändebudet i Jeddo, som på följande sätt skildrar förhållandena derstädes: CcMan hart — skrifver han — under vår sista resa begajat oss som vilda djur. Man har icke ringaste deltagande för utländningar; emellertid torde japanska affärsmännen icke gerna vilja gå i mistning af de ingångna förbindelserna. Det fientliga partiet består af de privilegierade regerande klasserna, af dem, som genom feodala band äro fjettrade vid dessa, samt af de förtviflade personer, som ansluta sig till dem. Regeringens politik består i att isolera beskickningarna, måhända endast på det att de af id:lI förargelse skola lemna landet. Den synliga regeringen består af Tykoon och hans råd; bakom dessa står dock, inhöljd i hemlighetsfullt mörker, den ende erkände suveränen, den från gudarne härstammande Mikado, hvilken är för helig att blanda sig i statens verldsliga angelägenheter. De mäktiga daimios eller prinsar, som utgöra statsrådet, äro fientliga mot den der påtrugade politiken och göra ingen hemlighet af sin önskan att återgå till den gamla isoleringen. Nägra af dem erhälla sin belöning omedelbart af Mikado och ha aldrig böjt knä för Tykoon. Denne sistnämnde är ännu ung, hans båda företrädare blefvo mördade, emedan de afslutit fördrag med främmande nationer, hans kabinett bemödar sig att försona motståndarne, men afvisar de häftigaste damios råd, ehuru han sjelf af bjertat gerna vill bli qvitt främlingarna. Eeräknadt japanesernas motvilja . mot europåer i allmänhet, bidrager minnet af de för 300 år sedan först ilandet insläppta spanska och portugisiska älfventyrarnes framfart i det dessa icke visade rinpaste undseende för de inföddes vanor, mycket till hatet mot allt utländskt. Britiska sändebudet anför sjelf ett exempel, för att a huru besvärlig europternas närvaro ännu är förjapaneserna. Tykoonstodnemligen i begrepp alt resa till Miako, för att pilta sig med Mikados dotter; men som ?utländningen Alceock? (engelska sändebudet) på sin sista utflygt fördats denna väg fram, måste deuna först helt och hållet uppgrätvas och omläggas, innan Tykoon kan beI träda densamma. Naturligtvis medtager delta arbete mycken tid och penningar. De japanesiska winistrarna fordra nu af engelska regeringen, att hon icke under loppet af sju år skall öppna några nya bamnar för sina undersåter — ett vilkor, som befinner sig bland traktatsbestämwmelserna. Hr Alcock tror nu, att tre vägar stå öppna för den engelska regeringen: antingen att söka förevändning till ett krig och en eröfringspolitik, hvartill svårligen någon skulle råda; eller helt och hållet öfvergifva landet, hvilket likväl icke heller vore rådligt, sedan handelsförbindelserna derstädes öfver förväntan slagit väl ut, samt slutligen — och denna väg anser sändebudet för den bästa — att lugnt vänta, uppträda försonligtsamt genom en mililärtrupp så godt som möjligt sörja för beskickningens och köpmännens i Kanagava säkerhet. Han föreslår vidare att makterna skola erhålla fritt tillträde till hamnen Tsusima, till dess de öfriga hamnarna slängas samt alt en penningersättning skall begäras för anfallet på hrr Morrison och Oliphant i sistl. Juli månad. Hr Alcock meddelar såsom ett godt tecken för framtiden att han på sednaste tiden kan konfetera med de japanska ministrarne, utan att någon underordnad tjensteman är tillstädes. Lord, Russell har uppmanat honom att framharda på den af honom föreslagna försonliga vägen, men likväl icke göra några koncessioner utan motsvarande SM å japanesernas sida samt i intet fal uppgifva affärsförbindelsen med Japan, utan ivärlom vara ifrigt betänkt på dess utvidgande. För öfrigt uttrycker han regeringens belåtenhet med sändebudets förfarande hittills. ITALIEN. Från Rom skrifves den 25 Februari, att nationalkomitn uppmanat romarne att in