PUTUut Hatt IAGLtIICHOLHTD Så Il NOPPROPIOS och Linköping, samt derifrån ötver Mjölby och vester om Sommen. BSednast församlade ständers beslut om Södra banans dragande till Nässjö stod i öfverensstämmelse med denna plan, hvarföre ock det nya förslaget, att få banan dragen öster om Sommen, förutsatte; att ständernas beslut om Södra banans framdragande till Nässjö skulle upprifvas och denna bana, i stället att gå till Nässjö, ledas till en omkring 2 mil ostligare belägen punkt. Den nämnda agitationen för östra sträckningen börjades med utgifvandet härstädes af en, af oss på sin tid omförmäld broschyr, som lifligt förordade denna sträckning. Densamma har sedermera äfven blifviv understödd i flera artiklar i Dagligt Allehanda, och under den af det väckta förslaget framkallade debatten inom provinsen ha äfven åtskilliga röster höjts för den ostliga riktningen. Under dessa förhållanden utlystes af landshöfdingeembetet i Linköping det i går försiggångna mötet med provinsens invånare, och kungjordes på förhand följande två trågor till blifvande diskussionsämne: 1:o. Vidhålla länets invånare sin år 1858 redan uttryckta åsigt, att stambanan genom stergötland bör från Katrineholm i Södermanland ledas öfver Norrköping, Linköping och Mjölby samt vidare vester om Sommen nedåt Småland ? 2:o. Anse länets invånare nägra särskilda åtgärder böra vidtagas, för att, om möjligt, påskynda ernåendet af en jernvägsförbindelse genom länet? Såsom vi ofvan omförrmält, har mötet blifvit förberedt geaom en liflig debatt i provinsens tidningar, af hvilken -det-ock alltmer och mer tydligt framgått, att de bästa skälen och derföre äfven de allmännaste sympatierna varit för vidhållande af den förut uttalade åsigten, att den blifvande östgötabanan bör gå öfver Mjölby och vester om Sommen. Såsom läsaren inhemtar af vårt telegram, har också denna mening blifvit med ofantligt öfvervägande majoritet at mötet omfattad. Rörande sjelfva debatten n.eddelar vårt telegram endast de på hvardera sidan uppträdande talarnes namn, men då en af de vid mötet uppträdande, possessionaten Joh. Gust. Swariz hade på förhan4i låtit trycka och med provinsens tidningar utdela det anförande för den vest liga sträckningen, med hvilket han öppnade diskussionen, i afsigt att bereda motståndarne tillfälleatt kunna på förhand bereda sig att bemöte hans skälj så känna vi redan detta anförande, som efter all anledning varit ett af de hufvudsakligaste för den deri förfäktade mening. Hr Swartz börjar med en rekapitulation af jernvägskomitternas och regeringens yttranden i afseende på den ifrågasatta Östgötabanan, alla eniga om, att denna bana skulle föras vester om sjön Sommen till Småland. Efter några ord om vigten i allmänhet af linien Katrineholm— Nässjö, särdeles med afseende derpå att den berörer en hamn vid hafvet, Norrköping, antyder hr Swartz hurusom han för sm del anser att kärnan af provinsen Östergötland utgöres af den trakt, hvars midt komme att beröras af den föreslagus banan vester om Sommen, anseende han denna trakt såsom provinsens kärna både derföre att den innesluter den i förhållande till arealen största befolkningen, attjordens fruktbarhet der är störst, att produktionen af jordbrukets alster är der större än i någon annan del af länet, ja större än i någon annan lika stor trakt i hela Sverge. förutom Skåne, och slutligen derföre att, i förhållande till folkmängd och produktion. den är för mycket innestängd, saknande numera ändamälsenliga afsättningsvägar. Han anmärker vidare, att den största delen al den stora befolkning, som finnes:i denna trakt, lefver på jordbruk och att-jordbruksnäringen der för närvarande är i en kritisk belägenhet, som måste fortfara intill. dess en genom trakten eller åtminstone en till dess midtelpunkt ledande stambana förändrar förhållandet. Orsaken till denna be lägenhet anser hr Swartz ligga uti den nyr bränvinslagstiftningen. som nödgar till öfvergifvande af det på bränvinsbränning grundade brukningssystemet och öfvergå ende till ett annat jordbrukssystem, motsvarande de genom nämnde lagstiftning in trädda nya förhållanden. Men vilkoret för att detta skall kunna ske anser han vare att man åt denna trakts jordbrukare öpp nar lätt kommunikation med landets afsätt ningsorter och hamn vid hafvet. Kastand: en blick på de kommunikationer denna trak för närvarande eger, anser sig hr Swartz väl kunna påstå, att den nu saknar god: afsättnir gsvägar. tOm våren och sommaren, anmärker han sär visserligen Göta kanal en beqväm ut fartsväg, men dock kommer om våren spanmålen ifrån kanalen sednare fram till kon sumtionsorterna vid hafvet än sådan ifrår andra hamnar, som äro vid hafvet belägna och hvarföre under år, då import eger rum t. ex. Danmark eller Preussen kan för komma fram till Norrköping med sin sär än Östgötaslätten, hvars medelpunkt ligge endast 6 mil derifrån, kan genom Göta ka I. nal dit ankomma. Till Göteborg och Stockholm blir förhållandet enahanda. Afsamm: orsak kan icke, under exportår, spånmå från denna trakt, levererad genom kanale: på våren, betinga samma pris som sådai säd, hvilken kan lemnas t. ex. i Norrköpin; eller Stockholm på första öppet vatten emedan den sednare kan säljas att levere as utan förbehåll på första öppet vatten len förra, som måste först komma fram ge om kanalen, hvilken ej är så tidigt öpper om hafvet, kan det ej. Vidare: Norrkövings bryggerier använda i allmänhet got ändskt, Ölands och skånskt Korn, som di: nkommer i god tid på hösten samma år de: kördats. Korn ifrån den nära belägna Wad tena kornbygd användes deremot sällan v det kan icke med någon säkerhet påräkna