Aftonbladet – 4 mars 1862, sida 2

Fager ngr IA PR NR NRA Sr et ström i Carlshamn har testamenterat 30,000 1: rdr till grundfond för en teknisk elementar: skola samt 6000 rdr till en pensionsfond för ålderstigne och obemedlade arbetare och tjenstehjon i nämnde stad; hvarjemte den aflidnes son konsul Sven Hellerström gifvit! 5000 rdr till förstärkande af fonden för stadens enkeoch pupillkassa, som genom betydliga bidrag af grosshandlaren Hellerström i Jifstiden redan förut blifvit särdeles friko-: stigt understödd. — Enligt underrättelser med dagens post har den bekante tyske skalden och mystikern Justinus Kerner aflidit i Weinsberg uti Wiirtemberg den 22 sistlidne Februari. Han . var född 1786 och blef 1818 öfverläkare il. Weinsberg, der han hade sin bostad vid fo. ten af det gamla, genom den poetiska säg-: nen berömda fästet Weibertreue, hvars rui-: ner under hans ledning blefvo förvandlade till. de vackraste anläggningar. Han bibehöll sin läkarebefattning till 1851, då han hade blifvit nästan blind. Hörande till Ludvig Uhlands närmaste ungdomsvänner, trädde Kerner jemte honom i spetsen för den sg. k. schwabiska skaldeskolan. Såsom poet var han helt ochhållet romantiker. Hans sånger, som i allmänhet äro förträffliga i formen, ha ett visst slägttycke med Uhlands, men sakna dennes andliga klarhet; de förete i stället en viss melankolisk innerlighet, som påminner om folkvisan. Mest bekant för den större allmänheten är Justinus Kerner genom sina medicinskt-mystiskt-poetiska forskningar och iakttagelser på magnetismens, mesmerismensoch andeskådningens områden. Af de arbeten han i denna riktning utgifvit, är det, som skildrar den på sin tid mycket omtalade Andeskåderskan i Prevorst äfven öfversatt på svenska. — I ett bref från Amerika, dateradt ?Allgonquin, Henry County, Illinois, 7 Januari 1862, från en der bosatt svensk, utflyttad från Norrköping, skrifves bland annat att landtmännen derstädes hafva det rätt bekymmersamt i anseende till de låga spanmålsoch viktualiepriserna, hvilka gå ända derhän, att en tunna hvete kostar 9 å 10 rdr, råg 4 rdr, hafre 2 rdr, fläsk och kött något öfver 1 rdr pundet o. s. v. Det är kriget, som vållar dessa dåliga konjunkturer, närmast föranledda af den dyra transporten till Newyork; sedan utförseln söderut är hindrad genom floden Mississippis tillstängande för trafiken. Brefvet skildrar för öfrigt med verklig entusiasm de stora resurser som nordstaterna ega för att föra kriget mot sydstaterna till en god utgång, om hvilken brefskrifvaren ej i det minsta är tveksam. Brefskrifvaren har så till vida sjelf drabbats af krigets följder, att han förlorat en från Sverge emigrerad dräng (från Asby socken). som gått in såsom husar vid general Hall-1 ketts lifgarde: Bland svenskar i nordamerikanska armån nämnes en Ståhlbrand, som från kapten vid ett ?flygande artilleri? avancerat till major; en Sparrström, som kommenderar ett ridande artilleri (man ser ati det finnes-flera sorters på olika sätt sig framskaffande artillerier); en kapten Gustaf B. Gryden vid svenska Fremontgardet; kapten Erik Forss (f. d. sergeant vid Dalregementet) vid svenska unionsgardet. (N. T.) — Enskilda bref från Berlin omtala en derstädes nyligen timad högst besynnerlig tilldragelse, i det nemligen en millionär nyligen dödat sig sjelf genom svält, till följd af pietistiska grubblerier. Kommersrådet Ravene hörde till Berlins votabiliteter, bekant såsom en framstående) konstvän och mecenat och lifligt intresserad för allt-godt och skönt. Genom egen energi och intelligens hade han blifvit en af Berling rikaste borgare-— man uppskattar nemligen hans förmögenhet till omkring 3!, millioner rdr. För ett eller annat år sedan hade han — brefskrifvarne veta icke, om till följd af något kroppsligt försvagande — börjat egna sig åt mystiskt-pietistiska funderingar, läst en hop engelska skrifter af gpiritualistiskX art, och ehuru han för öfrigt synts vara vid sina sinnens fulla bruk, börjat tala med hela säkerheten och tillförlitligheten hos en visionär om framtiden, andeverlden och beskaffenheten af det tillkommande lifvet. Han hade erhållit någon förnimmelse derom att jorden skulle komma att förgås eller åtminstone på ett förfärligt sätt tuktas och tilltygas år 1863, och snart derpå blef det honom äfven uppenbaradt, att han sjelf skulle dö under året 1861; men att om han olyckligtvis skulle komma att öfverlefva sistnämnda år, så skulle detta vara till stort men för hans själs frälsning. . När året började nalkas sitt slut, råkade lj; han i en ytterst orolig sinnesstämni IRA a sn nerligt ibland om dig och vår mor. Vi tro,l att det vore bäst, om du ginge till honom: med ens... Har du mod att göra det? —Li Han kan möjligtvis bli ond. Jag trotsade hans vrede alltför ofta i mitt : öfverdåa och egensinne4, svarade hon, för att rädas för den nu, då jag ville gifva mitt 1 lif för att trösta honom. 1 Ett ögorwblick såg hon sig omkring medl: en drömlik, förvirrad känsla, då hon inträdde! i huset. Det hade alldeles samma utseende, I 1 sammå piclkande af den stora klockan, samll ma obeskrifliga luft, samma känsla med sig, I: som hon mindes så väl. Drömde hon, att! hon var tertmad Lifford, som återvände tilllc Lifford Gr. ange, eller hade de sednare åren varit en lång dröm, sammanträngd ien mi-11 uts tid emellan sömn och vaka? f Den gamle: hofmästaren kom emot henne; I! 100 fattade Iwms band och hennes sjelfbe-lf rerrskning svek henne; för ett ögonblick. n Hon brast i en häftig gråt, men var snart t ldeles lugn igen. . NuS, sade hon till Edge