Aftonbladet – 3 mars 1862, sida 3

ynta skadespelet all se Journal des Debats fälla ett nästan mer obetingadt berömmande omdöme öfver prins Napoleons tal, än Opinion rationale och de prononcerade bonapartiska bladen, som stå på mera förtrolig fot med prinsen. Constitutionnel gör det klerikala partiet i senaten ensamt ansvarigt för det olyckliga missförståndet med åä bas l.s prå: tres! och åä bas les tralres! ty tidningen an: märker, att larmet på många senatorsbän: sar varit så oerhördt, att man för det me: sta ej kunde höra ett enda ljud och ännu nycket mindre ett ord af talaren; orostiftarne hade från diskussionens början till den srad upphetsat lidelserna, att hela skulden :ör de följande scenerna faller på deras nufvud. För öfrigt, tillägger Constitutionnel; borde senaten, om den varit kallblodig, icke na tagit så illa vid sig, till och med om prinsen yttrat å bas les prötres! emedan det här blott var fråga om ett historiskt minne ch hvad han yttrade just var historiskt. Thiers tKonsulatets och kejsardömets historia, bandet XIX, sid. 173 i originaluppi :agan, förekommer ordagrannt följande: Som han åkte i öppen vagn och blott lång: samt kom framåt till följd af folkträngseln, var hans fåg från Grenoble till Lyon midt ibland landtfolket, hvilket till största delen bestod af köpare af nationalgods, som voro nyfikna att så den store mannen, ett slags triumftåg. Från alla håll hörde man blott dessa rop: Lefve kej: saren! Bort med adeln! Bort med menig I (Vive Vempereur I ä bas les nobles! ä bas lespråtres). På sidan 156 i samma band berättar Thiers: 4I Macon mottogs han med oerhördt jubel; Folket och trupperna sprungo om hvarandra; de sednare lemnade sitt befäl eller ryckte det med sig. Bort med adeln! Bort med presterna! Bort med bourbonerna! Lefve kejsaren!, så ljödo ropen från denna menniskomassa, som be! stod af bönder, soldater och Saoneskeppare och var uppfylld af alla nationella och revolutio: nära känslor, som på ett dåraktigt sätt blifvit sårade af bourbonerna. För öfrigt anmärker Constitutionnel ganska riktigt, att dessa ord icke gällt ståndet såsom sådant, utan hvad som folket befarat af detta stånd under de återkomna bourbonernas regime, och att de kunna tolkas sålunda: Bort med privilegierna, bort med tionden, bort med det gamla tillståndet i allmänhet! De franska tidningarne lemna några små bidrag till karakteristiken öfver de båda se: natorerna Larochejaquelin och grefve S6: gur dAguessau, hvilka under senatens sed! naste stormiga sessioner voro så framstående. Rörande den förre meddelar Opinion nationale utdrag ur Assemblee nationales protokoller för år 1848, hvaraf inhemtas, atl han, som ursprungligen är legitimist, men på den tiden ettersträfvade en plats i nämndå församling, då förklarade, att han ansåg monarkien i Frankrike icke längre möjlig; att blott en förryckt menniska kunde tänka på den bourbonska racens återkomst; men atl om detta dock skulle inträffa, han orubbligt skulle kämpa för republiken.? Annu den 27 Mars 1850 förklarade han: Monarkien är död, fullkomligt död; pretendenternas roll är utspelad, och om någon skulle angripd republiken, skulle han icke finna någon merå afgjord motståndare än mig.? Detta hin drade honom likväl icke att deltaga i legi! timistkongressen i Wiesbaden och att af der segerrika pretendenten beredvilligt mottagd senatorsvärdigheten med ty åtföljande lön af 30,000 francs. — Hvad grefve Stgul d Aguessau beträffar, aftrycka tidningarne åter .denne mans trosbekännelse af den 24 Mars 1848, hvari han förklarar: Tiden föl den monarkiska formen är förbi; den är hä? danefter slagen med vanmakt, för att till! fredsställa den segerrika demokratiens socialt anspråk; alla medborgares lösen måste häl danefter vara: Ingen bonapartism, ingen le: gilimism, intet regentskap mer! Lefve re publiken! Medborgare, den ärorika repu blikanska devisen har alltid varit min sjä påtryckt, den är hos mig ej blott en gam! mal och djup öfvertygelse, den är en lef. vande, glödande trosartikel, ja, den är hela min tro!? : od I Paris äro rykten i Omlopp, att det skallj vara fråga om att upplösa lagstiftande kål ren och underkasta senaten en revision. Et utomordentligt ministerrad, som-kejsaren höl den 23 dennes i FTuilerierna, bidrager myc) ket att gifva styrka åt dessa rykten. Hvad lagstiftande kårer beträffar, så har den verk I ligen genom kejsarens bref i den montau banska frågan råkat i en sådan ställning att den, antingen den godkänner dotationer eller ej, svårligen länge kan hålla tillsam? man. . Det berättas, att medlemmarne al dotationskomitån, för att komma ur sin kri! tiska ställning mellan kejsarens kategoriski uttalade vilja och den otvetydigt ådagalagda allmänna meningen, begärt sitt entlediganud ur komiten. Grelve Morny lär ha för afsigt att hålla ett försoningstal, hvarigenom han hoppas utplåna det oangenäma intryck soni kejsarens bref gjort inom ;kåren, Studenterna i Paris lära ämna inlemna en petition till senaten om de franska trupper: nas återkallande från Rom. Den 24 dennes höll. markis Boissy ett tal i senaten, hvari han angrep England. Ministern Billault genmälde senatorn och beklagade, att man åter ville-törsöka upptändahatet mellan England och Frankrike, under det att kejsar Napoleons politik: deremot gör allt, för att utplåna det. Den 24 Februari, årsdagen af Februarirevolutionen; gjordes några försök tilldemonstrationer vid Julipelaren iParis, -men polisen lade sig i saken och skingrade grupperna. TYSKLAND. Preussen. Handelsfördraget mellan Frankrike å ena sidan samt Preussen och tull: föreningsstaterna å den andra, angående nedsättning i mförselsafgifterna å åtskilliga ömsesidiga produkter, är nu afslutadt, men innehållet ännu icke kändt. Man harienhandbibel hittat en mängd böner. som aflidne konungen Fredrik Wilhelm NE I LÄ SR ke I JR RA VR Mm JA