— Den bekante norske författaren Eilert Jundt, som egnat sitt lif åt studium af norska olklitvet ur på en gång kulturhistorisk och sannt lantropisk synpunkt, och hvars förträffliga arete om Fanterne eller tatarföljena i Norge äffen i Sverge är temligen allmänt kändt, har nyligen utgifvit en bok Um Bygningsskiklen paa Lan det i Norge 4317 sid. och försedd med 96 träsnitt) . Den innehåller beskrifningar och teckningar af ett stort antal hus från olika delar aflandet och afser att öppna folkets sinne för det vackra och ändamålsenliga på detta område. — Sista:bandet af Voltaires arbeten har nyigen utkommit i Paris. Utom den af ossinum-ret för förra lördagen redan omtalade komedieninnehåller det hufvudsakligen den först nyligen i manuskript funna: andra delen af Candide: Den förra slutade, såsom kändt är, dermed att len mångpröfvade hjelten slutligen hemför sin Kunigunda, som dock under-tiden: blifvit temli-sen gammal och ful, köper sig en liten :andtegendom och hyvilar ut der efter sina många irrfärder.: Andrasdelen skildrar, huru denna vila snart nog åter blir honom olidlig. Han cattar ännu en gång vandringsstafven och geaomtågar nu Asien och den höga, norden i Euopa. Hans äfventyr på denna nya resa kunna är ej meddelas, men slutet blir, att han, befjad från Kunigunda, gifter sig med en föruäm anska, och satt namnet Candides likhet med anut gör,.att han anses vara en afkomling al len gamle danske konungen. Stilen och hela naneret lemna intet tvifvel öfrigt, att Voltaire .serkligen är författaren. — Vidare innehåller lentia .del några mindre uppsatser, såsom t,. ex. tt Fragment sur le pouvoir temporelX, och Brei om de sköna konsterna, hvilka dock varit förut atgifna. Intressanta äro bland bilagorna enihistoria du coeur de Voltaire af Jules Janin samt cn facsimile af den store mannens testamente. — Taylors resa i Grekland Den bekante turisten från Nordamerika Bayard Taylor reste. år: 1858 genom hela Greklånd, endast med un-. Jantag af Akarnanien, Etolien och några at Cykladefna; samt utsträckte sin, färd tfyen til den intressanta, men minst besökta ön Kreta. Han utgaf derefter år 1859 i Löndon en bBeskrifning öfver denna resa med titeln: STravåls in Greece, witk an excursion to Cret:, af Hvilken ny ligen en tysk öfversättning utkommit, om vi, ej Wisstaga Oss, fjord af hans fru, som är född i Gotha. Ö — En medtäflare till Revue des deux mondes. Hr de la Guerontere, bekant genom sina af Na: poleon inspirerade och hans ideer och planer. så skickligt och diplomatiskt fint illustrerande politiska fygskrifter, ämnar den 1 Mars börja ut gifva en Revue alldeles efter mönstret af Revue des deux .mondes och. beräknad att konkurrera med denna tidskrift. Afven af medtäflaren skall ett nummer utkomma -hvar fjörtonde dag, och det försäkras, att utmärkta författarekrafter vunnits för företagåt. Redan för flera år sedan väcktes fråga om en dylik konkurrens, men förslaget öfvergafs, emedan man ej hade tillgång på utmärkta medarbetare. — Ett porträtt af Rachel utaf Jeröme. Statsministern -Walewski -har ekänkt Thåatre frangais nämnde porträtt och bestämt, att det skall upphängas idoyern. Det framställer den-klassiska tragediens pånyttfödarinna i en klassisk roll, Racines Phedra. itragedien af samma namn. Porträttet är ett Käraktersporträtt, som återspeglar ej blott. konstnärinnans drag, utan äfven andan af nysshämnda roll. — Horace Vernet bar, jemte en lärjunge, Alfred Couverchel, åtföljt marskalk Pelisier till Algier, för att för regerimgens räkning måla algieriska scener. De skola derefter begifva sig till Laghuat, för att afbilda flera episoder ur den för två år sedan företagna expeditionen mot Tuarekerna.