och är tills vidare stängd; till dess Perrin åter kommer att för egen räkning öppna den. (Insändt.) Ett försök att skaffa allmänheten litet solsken. Solsken är en Guds gåfva, som är dubbelt kär för oss nordbor, som hafva en så kort sommar, men en lång, mörk vinter: Men vill du ha solsken midt under detöckiga dagarna, så läs Egron Lundgrens Bref still Hemmet. -Du får med bonom göra a Justfärd på Skidbladner, om ej till Hellas, idock till Hesperien — ja genom största deJen af Europa till Beyptens pyramider och till Ganges strand. Du får titta ini konstmnärernas atelierer, i hufvudstädernasmusger, i den fattige gitanos koja, i medelklassens komfortabla hem, i griga och hertigliga palatser, ja slutligen får du kasta n licikar in i familjelifvet. på Balmorals slott hos den älskvärda drottningen. Öfverallt ser du föremålen ej med egna prosaiska ögon; utan med konstnärens, som ej skulle värk en så stor målare, om han ej hade en 4 genialisk uppfattning. Hans:stil är bildri och dock -enkel; Fvick och lekande; men framför allt full af-vechag. --Och uppfattnins en — den liknar stundom den glada gösBens, hvilken ännu kan säga: — var gosse, glad och yster, VÖ straxt ig kära bror, Hvar flicka är min syster, Hvar gumma är min mor, och i denna menniskovänliga stämning möter han också vänner öfverallt. Höns bref innehålla föga politik, ingen stafn inga vetenskåpliga iakttagelser eller dylikt. Han endast för dig med sig och målar med bläck och penna en del af allt det sköna, som förtjust honom sjelf. Man kan ej undgå att. le åt hans missnöje, när 1848-års revolutioner lutligen med. bart huggande svärd i ade honom ur hans paradis, det sköna lien. Kommen -ill Spanien, det nya Eden,-utbrister han: här är godt och beskedligt folk och inga barrikader eller konstituerande församlingart. Han tycks blott lefva In die heitern: Regionen, Wo die reinen Formen wohnen, och så lefnadsglad är han, att vore han poet, skulle han visst instämma med Sehlstedt: Jag sjunger Hi! och jag sjunger Hej! Ty jag vill Iustiger våras Tonger tg Och sjunger visor för annat ej Än för att sjunga dem bara. Vi svenskar skulle. kunna önska, att författaren vore, om ej mindre kosmopolit, dock Her patriot. Visserligen älskar han sitt bemland, men det intager blott andra ellör kanske rättare tredje eller fjerde rummet i dans hjerta; och man frestas stundom tro, ått han blott har fyra droppar svenskt blod i ådrorna, så sällan erfar han, hvad som uttryckes i Tegnårs ord: Nordens de fasta, de älskade fjellar Tocka med underbar makt min hågt. Gamla Svea blir svartsjukt; ty hon känier sig tillbakasatt för Södern, konstnärns osterjord. Dessutom äfven som kosmopolit har förallaren visst sällan erfarit den känsla, som hgifvit Lidners vackra ord: Jag i ett afgrundsdjup mig skulle lycklig finna, Öm ingen annan fanns olycklig mer än jag: Han kan gladt njuta, ifven afiltaliens förtryckta folk, eller afde laglösa spaniorerna, Iler af de arma hinduerna. Endast de långa istorna på döda och sårade under -.ostindiska kriget eller åsynen atafguderietselände ieh förnedring störa någon gång bans glada ynne. Men kanske är det en lycka för sonsten, att dess idkare ej äro benägna att sråta med dem. som ,gråta, eller rättare, om Schiller säger omp konstens .verld: Hier darf Sechmerz die Seele nicht durchachneiden, Keine Thräne fliesst hier mehr dem Leiden. Varande en af Egron Lundgrens väns vänwiychar jag fått nöjet att lära höns bref, itgörande.en samling, som, tyvärr! är lika ort som våren uti Norden. Emedan jag ir en menniskovänlig. varelse, --som--unnar ndra: likå-godt som-mig-sjelf, så framstäls srojag denmotionen, ätt KeronLuändpret ref måtte tryckas i Ny uppliga, söm van blifva allmänt tillgänglig DOKhåg: ln. Månne sej .deuna.berömliga safsigt amtdetförhållandet; attarbetet föra gånger difvit nämmdt af tidningarna; kunde försona illtaget att offentligen framärägd Ett arbete om Törfattaren ej. ens sjell läst korrektur :;jå, .och,som blott är ämnadt för anhöriga och nära vänner: i T v