Aftonbladet – 25 februari 1862, sida 1

LADY-BIRD). AF LADY GEORGIANA FULLERTON. Hon hade gjort denna fråga med en blick, som genombäfvade hans hjerta; hon hade bleknat, när han tvekade, och när han samtyckte; syntes en blixt af fröjd i hennes ögon, som återförde honom till den dag, då han första fingen lofvat att komma till Lifford Grange. ela det förflutna strömmade i detta ögonblick genom hans själ med öfverväldigande kraft. Han kände att hon älskade honom såsom då, mer än då; en svindlande ofrivillig fröjd, blandad med en känsla af skräck och förebråelse, genomsköt hans bjerta. Han håde ämnat att aldrig se henne mer efter dessa dagar af tvungen sammanvaro — nu hade han samtyckt att göra det. Han hade gjort orätt. Få menniskor veta, hvad uppvaknandet af detta medvetande vill säga för dem, som på allvar hafva lefvat ett ir at beständig sjelfdisciplin, som hafva vandrat under den allsmäktiges öga, tills de hafva lärt attrysa. för syndens första närmande, för blotta skuggor af det onda. I detta ögonblick kallades han till en af emigranterna, som var döende, och till denna skådeplats bar han med sig sitt sårade samvete och sin djupa själsskakning ; men det hvilar dock öfver en sådan lefhad, som hans hade varit, en stor välsignelse: först att ingen känslans uppsvallning får hindra utöfningen af en pligt, så har sjelfbeherrskningen blifvit en vana; och för det andra, att denna uppsvallning aldrig kan räcka länge, om också sorg eller ) Se A. B. niris 2, 3, 6—31 och 33—45.