Aftonbladet – 24 februari 1862, sida 3

ville sätta henfie i Härls — Nej; deh som! ir högst upp på backen, tycker. jag mest I om, sade en ung man, och jag låter presentera mig för henne. på första bal, på hvilken hon uppträder. Gud, det måtte väl ej dröja mycket länge! Och elfvorna blifva aldrig länge qvår, men i drömmen koppas. vi få se dem ännu. Trumpetstöt och trumhvirfvel! Der li Så en frivillig af: Garibaldis: skaror. Så blek hän är! Häri gripande är ej denna scen ur I italienska kriget! och tvenne qvinnor Omgilval honöm.:, Se denna till höger om-honom — skulle-hon-ej -kunnamed en blick hela alla sår? Och denna, som sträcker sig fram för att se om någon fara är å färde; tycker du ej, att hon Kunde HKjelpa den förra? Och dessa ögon som. blixtra och se hotande ut? Jagy som vet. allt, har fått feda på att -geväret ihennes hand ej är laddadt, så att de. sex unga män, sor sitta just inom-skotthåll; bafvä deraf intet satt befara — och des:ö äro . bestämt alla ämnade att blifva störa stalsmän. . Således äro vi trygga i det! fallets-Men: för de strålar som utgå ur dy-! lika ögon-kan mån knäppt skydde sig, och detvaret Guds Jycka att förhänget snart! sammandrogs. 20 4 Ni falla vi ned på knä och mula ett: Ave Maria. Se madoinan!... Ack, så gu, domlig: -Så vackert hår ochsådana ögon. sedan! Nej; det är syndigt att så tillbedja! Jag Satt just OCK funderade på att madonnar dyrkan. kanske ändå icke är så orimlig, då en probenreuter, som kommit i min närhet. frågade en:af.sina grannar: Ist.es die bis. sende Magdalena? X Jag blet--mycketionds jä du; riktigt ö8d — sä der gomrdu vet — ty den mannen. e mig i de heligaste Betraktelser; men till all lycka drogs för: hänget igen och sedan upp en gång till.