Aftonbladet – 20 februari 1862, sida 1

i mmnmoomnnnFm8;. ww enussssmym tt 5 LADY-BIRD). ar LADY GEORGIANA FULLERTON. De sällade sig nu till någon af de andra personer, som hade kommit för att följa emigramterna ombord, och spejade efter Adrien på alla håll: De kunde ej finna honom förr än just då den sista ringningen ljöd och de skulle skynda ner i sin båt, då kom-han till dem på ett ögonblick, men de hade blott tid att skaka hand med honom, och hon betraktade skeppet med ett eget intresse, då de aflägsnade sig derifrån. Hon tänkte på allt, hvad det innehöll, undrade öfver den utomordentliga händelse, som sammanfört tvenne personer, hvilka en gång varit allt för hvarandra, hvilka blifvit så plötsligt och, som det tyektes, så oåterkalleligt skiljda intill denna dag; och nu var han nära henne, men visste döt ej, och hon var nära honom och hon visste det, Huru snart skulle slumpen sammanföra dem? Hurudant skulle väl derag möte bli? Hurudant deras afsked? Hvilken märkvärdig episod af deras lif denna resa öfver Atlanten kunde komma att utgöra. Skulle den blifva slutet på deras lift roman eller början till synd och sorg? Lady Clara blef tankfull; hon kände sip glad, att hennes stig aldrig fört henne gemom törnespår och brådjup — att den hawe varit så jemn och så rak. Kanske att hon ieke tackade Gud nog ändå, ty det är en stor välsignelse att icke hafva varit blott ställd för frestelsen; men det är likväl en än störrs att oskadd hafva gått genom elden. Resan har börjat. Skeppet framglide! snabbt genom de ännu obetydliga vågorna men vinden blåser kall och hvinande och regnet börjar falla. Gertrud ligger på si ) Sd A, B, pris 2—3, 6—M och By4l