Aftonbladet – 14 februari 1862, sida 1

a Ho rt nn Hr bknd TI HE JOB Ve samt. Westra Helsinglands Trävaru-Bolag. z . . ANMÄLAN: Redan för tvenne år sedan var början gjord till bildandet af ett större trävarubolag för fillgodogörande af tillgängliga betydliga skogar inom Norrlands sydligaste stora sdområde; och Rikets Ständer, inseende vigten af detta företag, beviljade vid sistförflutna riksdag för en i sammanhang härmed ifrågasatt Jernvägsanläggning emellan Ljusne fs lugnvatten i medelpunkten af Heisingland och Dellsjöarne, med hvilka Huadiksvall—Forssa Jernväg eger förbindelse, ett lån af 833,000 Rdr. Omständigbeter bafra emellerI hittills förhindrat utförandet af omförmälde företag. Nu hoppas man likväl kunna bringa dessa för den enskilda företagsamheten och för hela landet gagneliga verk och läggningar till fullbordan, och önskar derföre få meddela de bufvudmomenter, hvaruppå-såväl den ifrågavarande trävarutörelsen som jernvägsanläggningen grunda sig. , Lätta kommunikationer, lätta och säkra transportmetoder bestämma mera än någonting ennat värdet på de naturtillgångar, vårt land i sina inre delar eger, . Deua ar ;kså gällt .ör de stora skogarne inom Ljusne elfs flodområde; ty oaktadt denna floddal är af. de stora Norrländska den sydligast belägna, och således bland dessa ej blott ligsr närmast till för exporten till verldsmarknaden, utan derjemte, till följd af sitt sydligare läge, hyser växtligare och resligare skog, än de nordligare belägna floddalarne i allänhet hafva, så har likväl Ljusne elfs floddal sednare än nästan alla de andra blifvit för trävararörelsen anlitad. Orsaken härtill har legat i den omständighet, att Ljusne elf nder de sista 10 milen af sitt lopp är mindre tjenlig för trävaraflottning, i anseende till de flera sjöar, hvartill ellven här är utvidgad, och de steniga långa forsar, bvarigerom gnvattensytorna äro från bvarandra afskilde. Oaktadt flera, tid efter annan företagna undersökningar för timmerflottningen på denna nedra del af Ljusne elf, uti hvilka unersökningar äfven Sverges mest betydande trävaruexportörer tidigt voro inbegripna, kunde, i följd af angifne förhållanden, någon mera omfattande trävarurörelse härstädes ke komma till stånd förr än tillgångarne på skog började blifva medtagne närmast vattendragen efter de nordligare belägna, men för timmerflettningen bejvämare elfvarne. et var af sådana orsaker som först för omkring 40 år sedan de rika skogstillgångarne inom Helsingland och Herjeådalen förmådde öfverväga svårigheterna af Howtningen geom omnämnde sjöar och forsar, och sålunda inom dessa landskaper framkalla början till den trävarurörelse, som numera är ganska lifig derstädes. Genom den ansenliga utsträckning, till ej mindre än 40 svenska mil, Ljusne elf eger genom provinserna Herjeådalen och Helsingland, om tillsammans 227 qv.-mil, samt nom elfvens talrika förgreningar och bifloder, låter det sig göra att från dessa landskapers inre och skiljda delar utföra skogarnes rika innehåll af mogna träd för sågtimmer ch bjelkar. Sina mesta bifloder eger Ljusne elf inom Herjeådalen, hvilket landskap är af denna elf i olika tiktningartätt genomskuret. I likhet med de flesta Norrländska floder nedflyter Ljusne elt mot hafvet i sydostlig riktning, men; nedkommen till Ljusdals kyrka, gör den likväl härifrån en afvikelse, st som elfven synes färdig att bereda sig en ginare väg genom Dellarnes dalgång, hindrad af en obetydlig upphöjning hos det på östra sidan liggande landet, och antager härädes en sydlig riktning, nära parallelt med hafvet. Nästan samtidigt härmed eller i Jerfsö socken vidgar sig elfven till ordentliga sjöar, såsom Tef-, Oroch Arbrå kyrksjö, Wäxsjön, Warpen, Bergviken och Marman, de esta sins emellan afbrutne af strida forssar. Under denna nedre del af elfvens lopp vidgar sig dalbotten och har i allmänhet helt låga flodbräddar När derföre brarje vår d inträffande snösmältning, Ljusne elf sväller upp öfver sina vanliga bräddar, utvidgar den sig bär, der floddalen är mera vid och sjöarnes stränder låga, till betydligt större diensioner, än vid vanligt vattenstånd. Så länge elfven håller sig inom sina flodbräddar och fortfar att vara elf och icke sjö, försiggår timmerflouningen, såsom på floder i allänbet, utan anmärkningsvärda svårigheter, men under den redan omtalta nedra eller sydligaste delen af elfven, der denna nästan uteslutände utgöres af sjöar, afbrotna af rida forssar, har deremot timmerflottningen att kämpa emot alla de hinder och olägenheter, som brist på drifkraft, storm och ogynnsamma naturförhållanden påsådane vatten ltid utöfva. Utom det att flottningskostnaderna på dessa lugnvatten ech genom dessa forssar äro betydligt dyrare, samt timret härstädes uppehålles en ansenlig tid, lida de ottande derjemte stora förluster genom timmerspillning på sjöarne och flotgodsets skadande i de steniga forssarne. Förgäfves hafva också de Trävara-Bolag, som flotta öfver essa sjöar, sökt att förebygga eller minska de svårigheter, som derstädes möta flottningen. Dessa svårigheter skola aldrig i någon väsendtligare grad, med bibehållen ekonoisk fördel, kunna undanrödjas, så länge flodens drifkraft är på sjöarne upphäfd, så länge hvarje vår dessa sjöar svälla vidt öfver dels odlad jord, dels steniga eller med träd och askar bevuxna stränder och så länge stormen förmår drifva timmerflottorna och ringbommarne med deras innehåll utur sin kosa och sönderslå och förskingra hvad med besvär och ostnad för hvarje särskild lugnvattenyta blifvit inom flottorna och ringbommarne hopsamladt, samt till slut utsprida detta innebåll omkring en vidsträckt vattenyta, hvarifrån et sedermera endast genom nya och ännu större ansträngningar och omkostnader kan till en del åter tillhopasamlas. Dessa sorgliga erfarenbeter, — om hvilka man säkrast öfvertygar sig då man ser dessa sjöar årligen bekransade med kringspridt flottgods, som, sedan cifven och sjörne återtagit sitt normala vattenstånd, vanligen återfinnes uppflutet långt in på landet, dels liggande till skada och förfång på odlarens jord, dels befinnes inkiladt bland stenar ler i buskar och skogssnår, och dels nedsköljdt i sjösträndernas sand — hafva under de sista åren, när man i vårt land fåt mera bekantskap med nutidens bästa kommuniationsmedel jernvägarne, fört tanken deruppå, att det måste vara fördelaktigare för trävaru-rörelsen på Ljusne elf att undvika denna besvärliga och kostsamma del af flottleen och i stället hafva sågverk belägna i Ljusdal och derifrån på jernväg nedföra de förädlade skogsprodukterna till närmaste hafshamn, Hudiksvallsfjerden. De särskilda bedliga fördelar som härigenom vinnas, äro följande: minskadt röiselsekapital, hastigare realisering, en till sin qvalitet bättre produkt samt säkrare beräkingar. Mindre rörelsekapital behöfres oj allenast derigenom, att flottningen blifver med 40 svenska eller 60 engelska mil förkortad, utan ock emedan det är densvåraste, est tidsödande och kostsamma del af flottningen, som undvikes, hvarigenom det blir möjligt att under samma år, som man hugger timret i skogen, till en betydlig del uppiga och utskeppa detsamma. För dem, som fortsätta flotiningen hela elfven nedigenom, åtgå deremot vanligen 2 år och till en del cerutöfver innan timret kommer till sågerken, och det är naturligt, att rörelsekapitalet måste vara i förhållande dertill större. fastigare realisering af skogsprodukterna vinnes; ty såsom redan är anfördt, kan en betydlig del försäljas under samma år som det blifvit hemtadt ur skogen. n annan väsendtlig fördel uppstår äfven härutaf, den nemligen, att man blir i tillfälle att rätta sin afverkning i skogarne efter för året rådande konjunkturer, ch alltså under för trävaruhandela gynnsamma år kan ur skogarne utdrifva och i verldsmarknaden afsätta en större mängd af trävaror. Dessa wigtiga fördelar saknes helt ch hållet för dem, som gå med sit flottgods ned igenom hela elfven och äro nödsakade för sin rörelses oafbrutna gång alt hafva flera års förlag af timmer, liggande under ottning. För dessa sednare är det nemligen nödvändigt at årligen låta verkställa huggning af ungefär enahanda qvantitet virke, oberoende af för banden varande konjunktur, ty dessa sistnämnde kunna blifva helt och hållet förändrade innan virket hinner framkomma efter den långa och besvärliga flottleden till sågarne. En till sin qvalitet bättre produkt erhålles, alldenstund flottningstiden för sågtimret blifver betydligen förkortad, och vattnets förderfliga inverkan på virket i förillande derefter minskadt. Det är nemligen bekant, att vattnet utöfvar en mycket skadlig inverkan på flottgods i allmänhet i det att detsamma utur trädmassan unpplöser och Idrager åtskilliga för trädets styrka öch varaktighet vigtiga beståndsdelar. Ett trävirke, som blifvit utsatt för en långvarig flottning, eller eljest länge legat i vaunet. har derte icke den hållbarhet, färg eller utseende, eller med ett ord det värde, som ett alis icke eller endast under en kortare tid flottadt virke eger. . Derföre måste virket, om det ppsågas i Ljusdal, lemna en bättre produkt, som blir mera eftersökt och värderad och kan bättre betalas, än om samma virke först efter en långvarig, ned mot hafvet fortutt flottning skulle uppsågas. Säkrare beräkningar kunna göras; ty derigenom att man anlägger sågverken i Ljusdal blifver, jemte flottningen, tiden för timrets framkomst till sågarne så vändtligen förkortad, att män deraf sättes i tillfälle att säkrare kunna beräkna sina afverkningar för året, betalningen för desamma m. m., och undviker ändtligen den stora mmerspillning och förlust, hvilken eger rum på sjöarne i södra delen af Helsingland och så betydligen rubbat de der trafikerandes beräkningar. Det är på ofvananförde skäl och grunder man gått i författning om inköpandet af välbelägna och till sitt innehåll värdefulla skogar, och nu inbjuder till deltagande uti etta för den bemedlade företagsamheten lofvande företag. Hvad särskildt angår den i sammanhang härmed ifrågasatta, utaf Rikets Ständer medelst lån utaf allmänna medel understödda Jernvägsanläggningen från Ljusne ell till ön Södra Dellen, antingen till dess vestra vik inom Delsbo socken, eller dess östra, Näsviken, inom Forssa socken, dit Hudiksvall-Forssa jernväg emotses att uppå eget bogs försorg blifva utsträckt; så visa de beräkningar, som öfver ifrågavarande jernvägsanläggning uppgöras under bekantskap med den ort, saken rörer, att detta jernvägsföreig, i hvilkendera af dess föreslagna utsträckningar som helst, skall blifva vinstgifvande för sina anläggare. Denna jernväg träffar i medelpunkten af Helsingland — i dess på aturtillgångar af god odlingsbar jord, outtömliga skogar, malmtillgångar samt utgrenade vattendrag rikast begåfvade trakt — en lugnvattenyta af 5!; sv. mils längd, omgifven ( gammal odlad jord och en rask intelligent befolkning. Ett stort fält öppnas här för företagsamheten. I Ljusdal och Jerfsö, der jernvägen får förbindelse med Ljusne elfs ora lugnvattenyta, sammanträffa allmänna vägarne från södra och vestra delartne,af Helsingland, från Herjeådalen och Norge, från en del af Dalarne och södra delen af Jemtind, och denna ifrågasatta jernväg måste slutligen, i följd af naturliga förhållanden, som icke kunna ändras, komma att emeltaga och beltjena all trafik och all gemenskap med afvet från landsträckor af ej mindre än omkring 200 qvadratmils innehåll. För det praktiska utförandet af jernvägsanläggningen efter den kostnadsberäkning, som derföre är uppgjord, likascm för erhållandet af den beräknade trafik och vinst, ar man, såsom bekant är, uti den redan anlagda delen af samma jernväg eller Hudiksvall —Forssabanan erfarenheter att stödja sig vid. Denna jernbana blefnemligen anlagd sr den kostnad, som derföre var beräknad, och trafiken å densamma har betydligt ofverstigit hvad man på förhand vågade beräkna. Den som närmare känner förhållandena om Helsingland måste ock inse, att en jernväg inom detta landskap har sin säkraste framtid, sina bästa resultater att vinna just igenom sambandet mellan hafvet och det re vestra ländet, med dess stora tätt befolkade bygd, dess segelbara lugnvatten samt de härstädes från vidsträckta skiljda orter sammanträffande vägarne. PROSPECTUS. 7 : : Vestra Helsinglands Trävaru-Bolag afser alt af de rika skogstillgångar, som förekomma i Ljusne elfs öfre ådalar, bedrifva trävarurörelse, men dervid undvika den för så eskaffad rörelse binderliga, tidsödande och kostsamma del af flottleden, hvilken förekommer under Ljusne elfs sydligaste lopp eller från och med Jerfsö till hafvet, och för såant ändamål anlägga sågverken i Ljusdal af Vestra Helsingland och derifrån nedgå med de förädlade produkterna på jernväg till närmaste hafshamn, Hudiksvallsfjerden. Betydliga fördelar tillskyndas härigenom detta Bolag, hvilka, på sätt i förutstående inledning är närmare utveckladt, gifva detsamma i ekonomiskt hänseende et stort fösträde, framför de äldre Trävaru-Bolag, hvilka fortsätta sin timmerflottning ända ned emot hafvet Dessa fördelar bestå utit Mindre rörelsekapital, Fortare realisering af de förädlade produkter En till qvalitet bättre produkt och Säkrare beräkningar. För att åstadkomma detta företag och den dermed förenade rörelse, som nådanstående beräkningar omfatta, fordras att inom Ljusne elfs öfre ådalar ega afverkningsrätt noder 590 år till cirka 350,000 tunnland skog samt medel att utföra alla de i kostnadsförslaget för Trävaru-Bolaget upptagna arbeten, samt att väsendtligen deltaga i jermvägsnläggning från Ljusne elf till sjön Södra Dellen enligt ettdera af de derför uppgjorda alternativa förslag. I ändamål att förse bolaget med tillräcklig skog, hafva vi dels definitivt inköpt dels skriftligen öfverenskommit med skogsegare om inköpandet af afverkningsrätten under 0 år till mogna träd inom betydliga landsvidder, som, efter afdrag af impedimenter: berghällar, sjöar, vattendrag, mossar, myror och vägar, innehålla cirka 350,000 tunnland kog, som öfverlemnas till Bolaget efter de i nedanstående beräkning upptagne priser. Ifrågavarande skog utgöres nästan uteslutande af Furo eller Tall (Pinus sylvestris L) Till väsendtligt underlättande af timmervtårifningen från de längst mot vester belägna skogar, föreslås dessutom inköpandet af Ljusnedals Bruk och Landtegendom, hvarfver särskild närmare beskrifning finnes att bese. Vestra Helsinglands Trävaru-Bolag bildas utan solidarisk ansvarighet enligt lagen om aktiebolag den 6 Oktober 4848, med ett kapital af Fyra millioner Riksdaler iksmynt; deraf för sjelfva Trävarurörelsens etablerande jemte inköpet af Ljusnedals Bruk och Landtegendom belöper sig . . so or 5,150,000 amt för deltagande i jernvägsanläggning från Ljusne elf i Jerfsö och Ljusdal till Näsviken i Forssa socken. ME RR 850.000 tillsammans 4,000,000 Rdr Rmt, Gå AN vilket belopp fördelas i 4000 lotter eller aktier, hvardera al 4000 Rdr Rmt ( 56 eller Mark Hb. Bko 750). Hufvudgrunderna till Bolagsordning äro vid teckningslistan angifna. Så snart omkring tvåtredjedelar af Bolagets aktier blifvit tecknade, underrättas, genom interimsstyrelsen, härom samtlige delegarne, samt kallas derjemte inom tjenlig tid ch på för flertalet af aktieegarne lämplig ort till sammanträde för att konstitaera sig till Bolag. tecknade aktier inbetalas härvid fem procent och förbindelser afgifvas för terstoden. Bolagsordning antages, Direktion väljes, och så vidt aktieegarne ej annorlunda besluta, träder Bolaget genast i verksamhet när Kongl. sanktion uppå Bolagsordninen vunnits. terståtnde nittiofem procent infordras af Direktionen, med högst 20 procent hvarje gång, under loppet af 2 år, i mån som medel behöfvas. Sågverken anläggas i grannskapet af Hybosjön, hvarifrån skogseffekterna på jernväg neaforslas till Hudiksvallsfjerden, som utgör en af de bästa hamnar (i; Sverige och er stort och beqvämt utrymme är beredt för emottagande af alla Bolagets tillverkningar. Jernvägen anlägges frän Ljusne elf, helst till Näsviken i Forssa socken, omkring 533, tnil, dit Hudiksvalls-Forssa jernväg emotses att blifva på eget bolagsjförsorg ut(räckt; men kan också, i händelse Bolagsmännen skulle finna för godt att så besluta, inskränkas till endast 2!,; mil, eller till den mot vester utskjutande viken af sjön Södra )ellen, med begagnande sedermera af vattenkommunikationen till Forssa, der Hudiksvalls jernbana möter. För anläggningskostnaden hafva Rikets Ständer beviljat låneundertöd, 833.000 Riksdaler. Uppgifter och beräkningar öfver samuige bär ifrågavarande företag äro åtföljde af särskilde verifikationer utaf dertill kompetente personer, samt alla arbetslöner och kostjader upptagne till de högsta gångbara. Anläggningarne äro beräknade att kunna fullbordas under loppet af 2 år. Bjelkutdrifningen kan dock, med begagnande af nuvarande kommunikationsled till Hudiksvall, genast taga sin början, och skogarne härigenom redan under första året emna reveny. Etter alt hafva afsatt en reseryfond, alt dermedelst amortera kapitalet för den egendom, som innehafves på femtio års besittning, utvisa likväl beräkmingarne en årlig vinst ör delegarne å hela af dem insatta kapitalet utaf 16,06 procent. På grund af allt detta inbjudes till aktieteckning: och finnas för detta ändamål teckningslistor tillgänglige såväl hos undertecknade som hos de Bolagets Ombud, hyllka senom allmänna tidningarne komma att uppgifvas. Rudiksvall i Januari 41862. JULIUS BRUN. ERIC 0. REGNANDER. EDUARD RASCH. I sammanhang med ofvanstående tillkännagifvande meddelas, att Prospekter med detaljerade uppgifter och?beräkningar öfver rävarurörelsen och eg AN samt Listor för aktieteckning finnas att tillgå i Stockholm på Herr Grosshandlare A, T. Starcika Kontor. Skennsbron JE 12. 2 tr. upp. samt i Göteborg hos Hr Grosshandlaren J. P. Ouensel.