Aftonbladet – 13 februari 1862, sida 1

famställande familjevapnet, och innehållande det halsband Gertruds far hade gifvit henne. Hon betraktade det ett ögonblick under tystnad och frågade sedan: Har du någonsin läst en roman, kallad Kärlek och stolthet, 1 Nej. Hvad kom dig att tänka på den nu? N Jag vet icke — detta diamanthalsband, kanhända.4 Duhade att välja mellan dem4, sade Mary hjertligt, Soch du valde kärlek, icke stolthet. Gertrud vände sig mot fönstret ochgaf intet svar. EF Sserte Karirret,. få Första gången som Gertrud;gickut med sin man, var den drömlika känsla, som hade förföljt -henne alltsedan hennes giftermål, starkare än någonsin. Det föreföll henne som om en svamp gått öfver hela hennes föregående lif och utplånat det. Lifford Grange, hennes föräldrar, Andley park och Vv oodlands, Lady Clara, Mark Apley, mr Latimer och till och med Adrien sjelt tycktes vara dunkla hågkomster af något annat slags tillvaro, utan ringaste sammanhan med hvad som nu omgaf henne; utmatta af så många häftiga skakningar tycktes sjelfva förmågan att lida hafva Blivit förslöad. Hon kände ej nu några stygn af ånger eller saknad — Adrien var förlorad för henne; detta var ej så mycket en förlust, som tillintetgörelsen af en del af hennes varelse. Fjedern hade sprungit, åtminstone trodde hon det, och led kanske mindre, derhon var, än hon skulle halva gjort hemma eller annorstädes, London tycktes henne vara en stor bikupa, i hvilken millioner varelser surrade, utan att störa henne. Detvar bättre