Aftonbladet – 12 februari 1862, sida 4

v vuvnlid IUI all lage UMIUDIU UD KVAPULlaSE: ionungafamiljen. Turin den 9 Febr. I Italiens förnämsta stä der påyrkas å gator och torg af folkhoparn: tillintetgörande af påfvens verldsliga makt. Newyork den 25 Jan. Zollikofers nederla; omintetgjorde Kentuckys hela rebellion. (P.T;) BLANDADE ÄMNEN. — Anstalten för sinnessjuka i Hornheim, son ligger i närheten af Kiel och står under lednint af dr Jessen, har på sednare tider kommit pi tal i förbindelse med flera historier, som hafv: en romantisk prägel och påminna om de ohygg liga tilldragelserna i de engelska dårhusen. Den sista at nämnde historier förtäljes på följande sätt i Hamburgerbladet Reformt: sOm våren 1860 kom en fröken B., förlofvad med geheimerådet v. K. i B., till Hornheim fö att blifva behandlad af professor Jessen; hor hade ett oöfvervinneligt anlag för inelankoli och hennes fästman hade rådt henne till att under kasta sig en kur. Detta skedde helt och hålle: på hennes egen önskan, utan att någon läkare erom blef frågad till råds, och man väntad: af den förmenta goda läkarevården och förän dringen i vistelseort hennes snara tillfrisknande Om hösten samma år blef hon i Hornheim gif: med sin fästman, hvaraf med visshet kan sluta: att professor Jessen den tiden sjelf tilltrodde sir nt så mycket sans och medvetande, son ordras för att begå en så helig akt. Efter vigselm reste hennes man tillbaka till sitt hem, mer. numera fru v. K.: stannade på dr Jessens råc ännu qvar i Hornheim. En stor del af vårer 1861 förgick, under hvilken fru v. K. icke hörd: af sin man, Då meddelade professor Jesser henne plötsligen att hennes man var död oc! redan legat 3 veckor i grafven. Af denna underrättelse: blef hon så häftigt uppskakad, att hon insjuknade. Efter sitt tillfrisknande skaffade hon sig, på dr Jessens tillstyrkan, en sakförare i B., för att laga hennes affärer om hand Denne ordnar den aflidnes qvarlåtenskap och korresponderar härunder direkte med fru v. K.. som uppträder fullkomligt sjelfständigt. Unde; loppet af sommaren 1861 börjar fru v. K. at längta: tillbaka till sitt hem, der hön har er gift syster. Hon talar med professor Jessen on sin hemlängtan, men denne råder henne att fö: framtiden stanna i Hornheim. Hon följer han: råd, men Hennes hemlängtan tilltar, och hor fordrar allt mer och mer enträget att få komm derifrån: Nu behandlar dr Jessen henne son: sinnessvag, spärrar in henne och förklarar at: domstolen skall förordna en förmyndare fö: henne; han påstår att hon icke mera har någo hem, och då hennes syster, till hvilken hon genom andras bistånd lyckades få afsändt ett bref. infinner: sig i: Hörnheim jeråte sin man, nekar han icke blott båda tillåtelse att tala med fr v. K., utan äfven att se henne, emedan henne: tillstånd icke tillåter något sådant. Hon hölls inspärrad tillsammans med ett annat fruntimmer från C., som var alldeles galet, och egde ingen förbindelse med den yttre verlden; mer denna behandling drifver henne till förtviflan. då hon känner att hon löper fara att verkliger. blifva sinnessvag, och hon begagnar ett ögon: blick, då hon är obevakad, för att undkomma. Det har icke visat sig öfverensstämmande med sanningen, att domstolen förördnat någon för myndare för henne. Sannt är att professor Jessen velat utverka detta i B. genom fru v. K:t homme daffaire; men denne gjorde förgäfve: ansökan derom hos auktoriteterna i B., och underrättade professor Jessen om utgången af han: bemödanden i detta afseende. Icke desto mindre har man med våld qvarhållit fru v. K. i Hornheim. Sedan hon lemnat denna anstalt och öfvertygat sig om, att hon icke längre är utsatt för förföljelser derifrån, minskas allt mer ocl mer den sinnesrörelse, hvari den öfverståndna inspärrningen och den omsider lyckligen utförda flykten? försatt henne. Geheimerådinnan v. K. bor nu här i Hamburg i Marselys hotel. Från auktoriteterna i hennes hemort väntas nu en förklaring att hon der erkännes som helt och hållet rådande öfver sin person och sin förmögenhet. Professor Jessen hade hållit henne inspärrad i ett fuktigt källarrum i två månader, och det tilläts icke engång hennes närmaste slägtingar att besöka henne, hvartill såsom: skäl anfördes att hon var sjuk.Detta förefaller något besynnerligt! Hvad säger väl den holsteinska rättvisan derom? — Staden Charleston i Sydcarolina härjades; såsom bekant är, den 11 sistl. December af en fruktansvärd eldsvåda, som ödelade 576 hus, flera kyrkor, teätrar och offentliga byggna der samt åstadkom en förlust af omkring 10 millioner dollars värde. , Dei tanken låg nära till hands, att negrerna anlagt branden, men det försäkras tvärtom, att de visat mycken ifver att hjelpa till vid släckningen. I Newyork begagnade de abolitionistiska predikanterna genast händelsen till text för sina predikningar. Man såg, påstodo de, i olyckan den Eviges finger, Guds straff öfver de förmätna som började upproret (sydstaternas utträdande ur unionen förkunnades, såsom man torde erinra sig, i Charleston); I en vida vackrare och kris igare anda handlade deremot börsen i Newyork, som straxt 2 ST en subskription för de olyckliga husvilla. — Emaf de vid Leesburg tillfångatagna Massachusettssoldaterna var ett mål för sina fångvaktares gäckerier. — Hör du, yankee, frågade en gång en af dem, huru många regementen har Massachusetts skickat emot oss? — 30 eller 40, blef svaret. -—— Jag tror, att det icke skall skicka flera nu, anmärkte sydstatsmannen. — Massachusetts, svarade fången och kastade vreda blickar på fångvaktaren, Maskachusetts skall skicka ett regemente om dagen, NO kriget varar, och gå sjelt, om det beöfs. — Medel mot folkupplopp. En amerikansk idning föreslår den utvägen häremot, att mani n sig hopskockande folkmassa skall utskicka )ersoner, som samla ch till ett eller annat yttigt företag. Snart skola då de flesta smyga i ns och slutligen skall platsen bli alldeles olktom. En yngling, hvilken efter att ha inneaft kondition i handel här i hufvudstaden ah darvid förvärfvat aim do hägta witanrdd