Aftonbladet – 12 februari 1862, sida 2

linberedning uti badstugor, hvilka-byggnader flerestädes finnas uppförde helt närå:invid allmänna vägarna, har framställning härstädes blifvit gjord om föreskrifters meddelande till förekommande af dylika olycksfall. I sådant syfte vill konungens befallningshafvandehärigenom hafva dels förbjudit smedjors och badstugors uppbyggande hädanefter omedelbart invid allmän väg, dels ock uppmanat vederbörande egare till sådana, invid väg redan anlagda byggnader att vid ombyggnad eller reparation af. desamma -ellereljest, der såutan större olägenhet ske kan, flytta dempålämpligt afstånd från vägen eller ock, hvad. smedjor angår, lägga dem så, att dörren, hvarigenom ljusskenet från härden vanligen utströmmar, icke vetter mot vägen. Konungens efellaingelarennde gör sig den förhoppning, att en .anordning, hvilken, såsom-denna, afser förebyggande af fara för.lif eller lemmar, af länsboerna med beredvillighet upptages; börande kronobetjeningen tillse och i ngr fall med nd föreställningar söka verka derhän, att nu meddelade föreskrifter i möjligaste måtto vinna efterlefnad. Med anledning häraf gör Frihetsvännen följande anmärkning: ; Nog veta vi, att byggnadsordningar finnas för städerna, åtminstone vissa af dem; men att ett landshöfdingeembete skulle. ega bestämma hvarest en byggnad på landet får eller icke får anläggas, det tro vi doek vara en nyhet. Syftet med den ifrågavarande kungörelsen må vara huru välment som helst, och vi vilja icke förneka denna dess egenSR så måste likväl jordegarens rätt respekteras och han oqvald få på sin mark förlägga sina byggnader hvar han behagar. Hvad smedjor särskildt beträffar, synes det vara klart, att de äro af behof just invid vägarne, der-trafikerande ofta behölva anlita dem för reparationer af åkdon, hästskoningens up pjlpande och mera dylikt. Grefve Liljenerantz borde väl så pass känna gränserna för sin befogenhet, att han icke, ens i välmening, försökte ingripa i för hållanden, öfver hvilka han ingen makt eger. Tillmäter han sig lagstiftningsrätt på områden, der han icke har laglig makt -att lagstifta, så kan man ej. veta hvar sådant skall sluta. sä —— — BSturmska egendomen å Djurgården, hvartill äfven Franska värdshuset? hör, är i dessa dagar inköpt af grosshandlaren L. J. Hjerta för en summa af 70,000 rdr rmt. — Östersunds folkmängd, som vid 1860 års slut utgjorde 1,495 nen uppgick vid sistlidne års utgång till 1,571.