Aftonbladet – 12 februari 1862, sida 1

LADY-BIRD. LADY GEORGIANA FULLERTON. Han: närmade: sig. Gertrud och försökte två Bångersatt tala, men rösten svek. höhorti. Hon: märkte det ej: och det var hon söm slutligen sade: : Ar allt i ordning?4, kanske: med en känsla, beslägtad med den hvarmed denna fråga skulle blifvit framställd vid foten af schavotten.. Han hade ett instinktlikt medvetande af att.i detta ögonblick de ord af passion och ömhet, som verkat så mäktigt på henhes känslor dagen förut, skulle -vare henne misshagliga. Ej heller lkunde de nu hafva framströmmat ur ett hjerstas fullhet, hvilket, ehuru svagt och felakitigt det varit, likväl till denna stund hade warit sannt och uppriktigt i sin hängifvenhet mot henne. d ..sHan:kunde: endast fatta hennes hand och ffremstamma ordet: ?kom! Mary hviskade till honom: ?Jag skall säga fll mamma; vi vilja båda följa med er? När hor återvände med mrs Redmönd vände Gertrud sig bort med brinnande kinsder och darrande läppar. Den gamla frun gick fram till-henne, tog-hennes handi båda sina och mumlade: Min kära, unga fröIken — mitt älskade barn!? Min mor!? utropade Gertrud, såsom om hennes hjerta ville brista, ?o, min mor!? Derpå blef hon plötsligt lugn och sade: ?Nu är jag färdig; låt oss gå. De foro alla i samma vägn genom de dimmiga gatorna till-kapellet... Mary sade för sig sjelf: ?Och detta är Maurices brölJopsdag! böt Och huru Var: väl han till mods: under denna stund? Lik spelaren, när det afgö:rande kortet skall utspelas — när den vinmande hästen närmar sig målet. I nästa ögonblick skulle Gertrud vara hans, och ingen Be A, B, nirig 2—8, 6—31, 33 och 34.