LADY-BIRD). AF LADY GEORGIANA FULLERTON. Maurices ögon blixtrade till och en djup rodnad uppsteg på hans ansigte. Jag förstår allt!? utropade han; ni skall gifta er med grefven af Mirasole. Jag har sett honom, Gertrud. En eländig varelse; ytterligt ovärdig er. Jag fick höra i London, att han var er tillämnade make, och ryste vid den tanken — men han har rang och rikedom och ett högmod, likt er fars. f2rSå hjelpe mig Gud! De må döda mig, men jag vill icke gifta mig med honom — och likväl, att stanna vid Lifford Grange, att framsläpa mitt lif der, hvarest min mor bepgrafdes Icfvande — — —X En paus uppstod. Ingen af dem talade; men en storm af svindlande känslor rusade inom hans hjerta, då han såg henne nedböjd af sorg oci rysande. vid tanken på det hem hon lemnat. Han : knäböjde vid hennes sida,. och med, dessa ögon, som hade sökt att återkalla henne till lifvet nyss förut, enom den lidelsefulla ömheten af deras uttryck, försökte han att liksom uttala den tanke, som kämpade i hans själ. Hon förstod honom till en del, ty hon räckte honom sin hand, hviskande: Jag är ej otacksam för ert deltagande — och brast åter i tårar. ; å sade han, darrande af sinnesrörelse; Gertrud, hör mig, Vi äro allena; menai-j drig hafva mina känslor varit så djupt vördnadsfulla; för himlens skull, blif ej förskräckt åt hvad jag vill säga. Ni skall dö, om ni ) Se A. B, n:ris 2—3, 6—31, 33.