Aftonbladet – 10 februari 1862, sida 3

Article Image
andra än e nades dock gången ansågs gen böra både som en rätt och en skyldighet tillkomma icke köpmånnen utan den: lagsökte. I anledning. af senatens proposition rörande frågan n:r 18. om utfärdande afien lag för aktiebolag, beslöts endast, att till styrelsen öfverlemna utarbetandet af förslag härtill, som sedan borde ständerna föreläggas. Nu företogs den lika vigtiga som svårlösta frågan om en reform af brottmålslagstiftningen. Diskussionen härom påbörjades, med hann ej samma dag afslutas. Professor Schauman uppträdde först med yrkan: de på en omarbetning af brottmålslagarne, 1 det syfte senatoin Bergbom uti dess ytrande vid frågans behandling isenaten förordat, således afseende dels afskaffandet at tlera föråldrade och till en del barbariska straffarter, bland dem dödsstraffet, spöoch sis-traffen, skamstraffen, deri äfven inbegripen kyrkoplikten, som numera antagit samna karakter m. m., dels utvidgad religionsrihet samt förändring af lagstadganderna m förfalskning och bedrägerier, röfveri och rån, stöld och snatteri, mord, dråp öch anIra brott mot person, samt duellsbrott — ,eh slutligen utfärdandet af ett lagbud för jernvägars och kanalanläggningars fredande. Dessutom borde åtgärd vid första landtdag vidtagas till en fullständigare omarbetning f brottmälslagarne. Sedancen annan talare yttrat sig hufvudsakligen i samma syftning, uppträdde prosteh Forsman med ett längre andragande i nötsatt anda. Talaren, som ansåg alltför lindriga straffbestämmelser vara en orsak ilb brottens i flera länder anmärkta stiganlei antal, ville öfverlemna till ständerna att uppsöka botemedlet deremot antingen i 1 ett förmildradt straffs;stem eller i. allvarligare lagbud, men ville dock för sin del emot det öfverhandtagande onda föreslå särskilda åtgärder, såsom presterskapets befriande från kommunala bestyr, för att mera kunna egna sig åt själavården, väljandet at oitiske och rikare begåtvade fångpredikanter; upphäfvandet af husbehofsbränvinsbränningsrätten samt ett strängare beifrande at sabbatsbroit och delicta carnis. Den 30 Januari fortsattes diskussionen öfver ofvannämnda punktn:r 20, hvarvid domprosten Renvall hufvudsakligen instämde i senator Bergboms förenämnde yttrande, men ansåg derjemte deportation till Sibirien böra upphöra samt, om annat medel ej funnes, då hellre dödsstraffet bibehållas. Skälen härtill framhöllös så väl af talaren som andra efterföljande talare. Derjemte ansåg domprosten dödsstraffet ej vara lämpligt för personliga förnärmelser emot regentens person, då de icke tillika åsyftade störande af statens Jugn eller tronens säkerhet, helst antagligt vore att detta straff, äfven om det ådömdes, skulle genom regentens nåd afböjas. Emot deportation till Sibirien yttrade sig dessutom flereandra talare, -deribland rådman Öhrnberg, öfverste Munsterhjelm. I referendariesekret. baron Carpelan, grefve Creutz, borgmästaren Juselius m. fl. Prosten Forsmans anförande föregående dagen, om vådan af lindriga straffbestämmelser i allmänhet, bemöttes af rådman Öhrnberg, vice häradshöfding Taube, referendariesekreteraren baron Carpelan m. fl.. hvilka ådagalade, att brottens anmärkta tilltagande hade helt andra orsaker än-humana straffbestämmelser, som snarare ledde till ett motsatt resultat, hvarpå exempel anfördes från Sverge. Dödsstraftets afskaffande för alla politiska förbrytelser påyrkades al vice häradshöfdiog Törngren och grefve Creutz m. fl. talare. Om spöoch risstraffens totala afskaffande eller bibehållande för några svårare fall voro meningarne delade, hvaremot skambre jemte kyrkoplikten allmänt ogillaes. Frågan afgjordes slutligen genom flers särskilda voteringar sålunda, att utskottei förordade ständernas hörande vid förste landtdag angående grunderna fören full ständig omarbetning af brottmålslagstiftninI gen::samt derjemte yttrade sig för en tidi förändring raf:de i senatorn Bergbom: beropade yttrande upptagna delar af brott målslagarne, genom framläggande vid landt: dag af-förslag dertull, i hufvudsaklig öfver ensstämmelse :med samma yttrande. Der jemte yttrade sig. .dock utskottet enhällig: i för atskaffande af deportationsstraffet samt kyrkoplikten och alla skamstraff; men huruvida spöoch risstraffet borde helt och hål let. upphäfvas eller bibehållas i svårare fal! blef .oafgjördt, ty ett lika antal röster utföll för begge åsigterna: : blatligen förordade utskottet enhälligt nödvändigheten -af straffbestämmelser för förnärmelser mot den qvinliga blygsamheten. Sessionen den 31 Januari upptogs till er 30d del at protokollsjustering, efter hvars slu rågan n:r 2 angående indragning af lagnansoch kämnersrätterna företogs. On ryttan häraf voro alla talare ense, hvarjemt: ut några framhölls behofvet af en skyndsammare behandling af målen vid härads ätterna, hvilken, dels genom domsagorna: dlyfning och flera tings hållande än nu-on wet, dels genom andra åtgärder, såsom för vöjning af böter för utevaro, ansågs kunn: rnås. Angående -lagmanstingsgästningen. om senaten ansett böra envändas för justi iestatens behof, uppstod diskussion, i det ei lel talare ansågo den böra komma härads ötdingarne till godo, men andra deremo: örordade dess användande för ordnande aj kommunalstyrelsen på landet, aflöning för nsvariga notarier vid häradsrätterna eller ndra ändamål. D rjemte yttrades af enta are, med hvilken tlera förenade sig, der nekany att, 4å lagmansoch kämnersräterna sannolikt komma att indragas, möjlien ledigblifvånde lagmansOch kämnersätts ordförandetjenster ej måtte ordinariter jesättas innan irågan härom blifvit af lan-!! ntiiga köpman; hviika lemnanärvarande obestämdt. Ed

10 februari 1862, sida 3

Thumbnail