Aftonbladet – 8 februari 1862, sida 3

rjiit på tali denna tidning, och vi elanse den nog vigtig att icke lemna den åsido, sedan den nu ånyo blifvit bragt å -I bane. Vi skola derföre med snaraste skaffa rloss del af ofvannämnda riddarhusdircktionens protokoll samt meddela detsamma, och hvad som vidare talar emot riddarhusdirektionens beslut att låta en redan utdöd ätt I fortfarande deltaga i lagstiftningen. — Man har trott, att det af Agardh och Ljungberg utgifna arbetet Försök till en Statsekonomisk statistik öfver Sverige icke skulle fortsättas, sedan Agardh aflidit. Efter hvad vi med nöje erfara, lärer dock hr OC. E. Ljungberg komma att fortsätta och afsluta detta arbete och dess fjerde del skall redan vara under tryckning. Denna del kommer att omfatta de i föregående delar icke behandlade svenska näringarnes tillstånd, såsom ladugårdsskåtsel, bergshandtering m. m. äfvensom handel och sjöfart, kommuni: j kationsväsende och nationens andliga kul Tturförhållanden. Det synes sålunda som skulle denna del komma att beröra en mängd olika ämnen af vigt och bli af stort intresse. I Författningar angående medieinalväsendet, sam lade och utgifne af dr A. Hilarion Wistrand. Stockholm, Norstedt Söner, 1861. Denna förtjenstfulla författningssamling är nu afslutad genom utgifvandet af sednare bandet, innehållande ett fullständigt både kronologiskt och alfabetiskt register till förr: bandet som innehöll författningarne. — Skrifter om Island. Professor Maurer i Miänchen, en grundlig kännare af den fornnordiska litteraturen, besökte år 1858 Island, åtföljd af naturforskaren G. G. Winkler, som efter drag af Bayerns konung skulle undersöka Is lands fysikaliska och i synnerhet geologiska egendomli heter Båda dessa resande ha nu utgifvit arbeten öfver Island; prof. Maurer: Diel isländischen Volkssagen derGegenwart, som kastar ljus öfver isländska folkets karakter och inre lif; hr Winkler: Island seine Bewohner. Landesbildung und vulkanische Natur. en framställning af öns förhållanden, icke blott ur naturhistorisk utan äfven ur kulturhistorisk synpunkt. — Den aflidne tyske författaren Fallmerayers samlade arbeten, utgifvna af G. M. Thomas, ha utkommit i 3 delar i Leipzig. Första delen innehåller Nya fragmenter från Orienten, hvilka sönderfalla i följande grupper: Konstantinopel och dess omgifningar, Egypten och Syrien, Palastina, Anatoliska resebilder och Byzantinsk korrespondens; den andra består af Politiska och kulturhistoriska uppsatsert och omfattar: allmän eller europeisk politik, den orientaliska frågan, Tyskland, lifsbilder och kulturhistoria; tredje delen bär titeln Kritiska försök. — De Fyra Georgarne. Thackerays) teckning af de fyra engelska konungarne med namnet Georg, har utkommit såsom ett särskildt verk under titeln: The four Georges: Sketches of Manners, Mora!s, Court and Town Life. ByW. M. Thackeray. Den berömde författaren har gjort de fyra konungarna af samma namn, på hvilka Kugland blott med tvifvelaktig stolthet kan blicka tillbaka, till en guldgrufsvå och genom föreläsninöfver dem och deras görande och låtande i era år i England och Amerika förtjenat en liten nätt summa, som af engelska tidningar uppskattas till 30,000 eller omkring 540,00C er rmt. Boken kan ej annat än vara intressant, ty: föreläsningarna omtalades på sin tid allmänt såsom utmärkta. — Åter redan en ny operett af Offenbach. Knappt förflyter någon enda månad, utan ati Bouffes parisiens bjuder 2 något nytt af dennc produktive kompositör. Nyligen hörde le romar comique till nyheterna, men redan är den skjuten i bakgrunden af en ännu nyare nyhet: Monsieur et Madame. Denis. b i — Meyerbeers brorson. Hugenotterna: kompositör har en i Paris bosatt brorson, Jules Beer, hvilken äfven besitter musikalisk talent och redan utgifvit ätskilligt, som vunnit till och med Rossinis bifall. Man erfar nu, att den unge Beer äfven skrifvit en opera, som inom kort skall gifvas på theåtre lyrique. Den heter Zemphira, och texten till densamma är bearbetad af Barbier efter en novell af Prosper Måerimå. — Lucrezia Borgia och Rossinis Wilhelm Tell förbjudna. Sistnämnda opera har, såsom vi förut meddelat, blifvit förbjuden i Petersburg, den förstnämnda åter i Rom; förbudet för Lucrezia Borgia gäller dock endast texten; ty påfven Alexander VILI var ju en Borgia och Lucrezias ) far. Man har derföre lagt en annan text under: Donizettis musik, och nu gifves operan under : titeln: Elisa Walton. j — Danton efter authentika urkuw:der tecknad. af Bougeart, Omstörtaren af Frankrikes tron,l: fadren till revolutionstribunalet .— af hvilket han dock sedermera sjelf blef dömd — George l: Danton har alltid af partierna blifvit till sin karakter mycket olika uppfattad; men icke ens : hans varmaste beundrare ha kunnat frikänna ll; honom från alla de svåra anklagelser, som framställts n-ot honom, ehuru de sökt välta det ofant, liga ansvaret från hans skuldror på tidsförhål-. landenas tvingande makt. Till följd afdetstora intresse, som en så betydande medarbetare i den nyare tidens ödesdigra drama i sig sjelf inger, skall en i Briässel utkomm enbok : Danton. Documen:s aulhentiques pour servir ä Uhistoire de la Revclution francaise par Alf. Bougeart bli en för mån-, gen välkommen nyhet, helst någon sådan, helt och hållet på authentika urkunder grundad framställning af Dantons verldshistoriska verksamhet från revolutionen till hans död på schavotten: (den-5 April 1794) förut icke torde finnas. För1: fattaren af detta arbete har icke ansett endast officiella dokumenter och Monitörens uppgifter !. tillfyllestgörande för att erhålla en, så vidt möjligt är, tillförlitlig karakteristik öfver den stora.revolutionsmannen, utan har äfven egnat denj: sorgfälljgaste uppmärksamhet åt samtidas om). dömen öfver Danton och dervid gått temligen opartiskt tillväga, oaktadt han cj lyckats helt och hållet dölja sin förkärlek för honom I några punkter uppträder han, stödjande sig på slående )bevis, med största bestämdhet mot Dantöns anklagare och förtalare, t. ex. för att skydda honom för misstanken att någonsin ha stått i hertig af Orleans eller det kongliga hofvets sold; j eller för att rentvå honom för anklagelsen attj ha föranledt och gillat Septemberrysligheterna 1792; eller för att försvara hans ärlighet motpåståendet, att han i Belgien 1793 i stor skala riktat sig vid statsoch kyrkogodsens försäljning, en anklagelse, som vederlägges af dotastolfrner C intyg om Dantons förmögenhet år 1789 och vid 1 hans död. Förf. slutar sitt arbete med att wut-! 1