Aftonbladet – 8 februari 1862, sida 3

och dylikt hafva naturligtvis ej heller saknats. LITTERATUR-TIDNING. Innehål : Nytt bidrag: till Sverges historia under Carl XI:s förmyndareregering. — Anrep, Sv Adelns Ättartaflor. — Agardhs och Ljungbergs statsekonomiska statistik, — Liueratur och konstnotiser. Nytt bidrag till Sverges historia under Carl XI:s förmyndare-regering. I Paris har nyligen utkommit ett arbete som för vår historieforskning är af stort vär de. Det är de memoirer som den såsom utrikesminister och diplomatisk underhandlare under Ludvig XIV bekante markis de Pomponne efterlemnat och som först förlidet år, efter den i lagstiftande kårens bibliotek befintliga handskriften, blifvit utgifna af hr J. Mavidal. Nedskrifna under den tid den berömde statsmannen tillbragte i onåd, omfat: tade alla de vigtigaste tilldragelserna i Europa under 1660 och 1670-talet till freden i Nimvegen, jemte en i detalj gående redogörelse ej blott för den allmänna politiska ställningen i de särskilta länderna, utan äfven för underhandlingarne och intrigerna inom hofven och kabinetterna, porträtter af tidens mest framstående personligheter m. m. Vi invigas här af en den tidens Cavour eller Thouvenel i det aldrainnersta af den tidens italienska, schweiziska, ungerska och polska frågor, på samma gång vi få kasta en liten titt in i de boudoirer der ofta de politiska trådarne spunnos af ännu finare händer än diplomaternas. Det är i första delen egentligen: som denna allmänna öfversigt af Europas ställning 1679 förekommer. Den andra är nästan uteslutande egnad åt den diplomatiska beskickning som Pomponne under åren 1666—71668 utförde till Sverge för att bekämpa det engelska inflytandet inom förmyndareregeringen samt söka draga denna öfver på Frankrikes sida. De berättelser han under denna beskickning hemsände till sitt hof om ställningen i landet, personerna och partierna i rådet samtunderhandlingens fortgång äro redan till en stor del tillgodogjorda för vår historia i professvr Carlsons Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset. Ejså få nya detaljer afintresse, som belysa vårt lands inre och yttre förhållanden på dema tid, torde dock här stå att finna. Märkligt är bland annat att se den franska diplomatien, i sina bemödanden att förmå Sverge till ett aktivt uppträdande i polska frågan, redan nu uttala sina farhågor för den händelse, som ett århundrade derefter skulle bringa skam och nesa öfver den europeiska diplomatien — Polens delning. Svenska — adelns ättartaflor, utgifna af Gabriel Anrep. Tredje afdelningens fjerde häfte af detta arbete har i dessa dagar utkommit i bokhandeln. Det innehåller ätterna från Rosenhane till von Schewen. Det vitsordar ånyo den samvetsgranne utgifvarens nit. Man kan aldrig få eit af dessa häften i handen, utan att påträffa en mängd kuriösa anekdoter, ländande till kunskap om tider och personer. Vi taga oss friheten anföra några få: Magnus Jacob Rosenschantz bevistade 1693 års riksdag, då han sade sig vara ensam på manslinien samt anhöll skriftligen hos ridderskapet och adeln om en svart klädning att dermed sörja drottning Ulrika Eleonora, emedan han icke allenast i späda år mistet sin fader, landshöfdingen och kommendanten samt öfversten Gynther Rosenschantz, utan ock förlorat all sin egendom genom reduktionen. Claes Johan Rosenstråle, hvilken dog 1788 såsom. öfverstelöjtaant vid artilleriet, var vid. med Narva samt Dinaoch Liesnaströmmarne, äfvensom vid Holofzin, Wiprech och Pultava, hvarefter han blef fången vid Dnieern cch förd till Skopin, derifrån han hemom 1722 eller efter fredsslutet; var en man af ogemen bravur, ty t. ex., då en gång en öfversittare, den han förut i duell öfvervumnit, oförvarande öfverföll honom och lossade på honom tvenne skarpt laddade pistoler, under det han stod i sitt öppna fönster, rökande sin pipa, var han derunder orörligt stilla samt nöjde sig sedan med att endast med sin bössa skjuta en hagelsvärm i låret på den hvita häst, hvarpå hans ovän red. Jonas Rusch, adlad Ruschenfelt, reste 1675, då kriget bröt ut emellan Sverge och Dan mark, till Pomern, der han af fältherren grefve Wrangel arcförtroddes ett fartyg. red hvilket han gjorde fienden mångfal0 g samt betäckte och försvarade de ska vallen ännu afgående köp; förde sedan befälet på en be stt, hvarmed han uppbringade Yr, föreedde militären och ga n mera med lifsförnödenheter. korrespondensen mellan Sverge och Tyskland öppen sjöledes samt afslog flera gåvger fienden från pomerska kusten och förhindrade hans uppsåt att förderfvå och försänka hamnarne derstädes: :og ock flera gånger beväpnade fientligt kepp och uppbrände många dylika; öfver örde tvenne gånger ifrån Carlshamn til Stralsund en myckenhet krut och inbrin gade detsamma i fientliga flottans åsyn: bjelpte, då danskarne angrepo Carlshamri och redan itändt staden, att med sitt foll förjaga fienden derur samt släcka elden: och slog sig, då han skulle gå derifrån igenom tjugufyra fiendens skepp, som läge ) Memoires du Marquis de Pomponne. Publies par