LADY-BIRD). AP LADY GEORGIANA FULLERTON. Par Det är möjligt att i ett sådant ögonblick äfven hans hjerta. kunde hafva blifvit rördt och uppmjukadt; men att blifva så tillbakastött, och i andras närvaro till, väckte de bittraste och mest hämdfulla känslor i hans sinne. Han gick och hon stannade ensam qvar med sitt qval. — ensam, ehuru andra talade till henne. Ensam då och i många dagarjderefter. Om hennes sorg hade varit enkel och oblandad, skulle den hafva varit mindre gruflig; men fruktan, ovisshet, spänning, agg mot sin far, som hon borde hafva älskat, och bitterhet mot den, som hon älskade med hela sin själs styrka, voro blandade med hennes sorg och förgiftade hvarje tår, som flöt i detta mörka rum. Hon ville icke röra sig ett steg ifrån denna säng, från detta ställe, dit hennes far aldrig mera återkom. Hon ville: ej se på porträttet midtemot den, hvilket hon så ofta betraktat; hennes ögon voro fästade på golfvet och de göto sällan tårar. Presten kom; och bad vid den dödas side, och för sin mors själ bad hon med en brin-: nande andakt, men icke för sig sjelf. Det tycktes, som om alla hennes känslor varit förlamade, tills hon fick veta sitt öde, och det jernhårda fördragandet af denna ovisshet frambars som ett offer i detta sorgens och dö ens rum. När presten tilltalade henne med tröstens ord, upplyfte hon ögonen för en sekund och sade: : tJa — snart kan jag kanske känna så.4 Han såg att säden icke kunde genomtränga den hårdnade ytan af hennes hjerta och han talade oftare med Gud om detta arma barn, än för det närvarande om Gud med henne. Sedan kom begrafningsdagen med all. dess ) Se A. B. n:ris 2—3, 6—30.