Aftonbladet – 8 februari 1862, sida 1

Prenumerations-Ånmiäran. ; IRIS N Litet bidrag till allmänbildningen. I en icke långt aflägsen förfluten tid var ingängen till vetandets helgedom spärrad för alla dem, som icke först passerat lärdomssätenas förgårdar. Bildningscirklar och sockenbibliocheker hafva numera äfven åt arbetaren, folket, lemnat tillfälle att njuta af de skatter, som förut vero lärdomen förbebållna. Men bland de många populära böcker och tidskrifter, afsedda för sjelfstudium, som äro tillgängliga för allmänheten, söker man förgäfves någon, som åt den olärde lemnar underrättelse om mythologien, ett ämne, visst icke nödvändigt fö ket att känna, men, som vitro, likväl värdt att lemna någon uppmärksamhet. Detta ämne är ganska litet kändt i allmänhet — vi antaga, att den största allmänheten är den, som icke haft tillfälle att studera. Mången man, hvilken nu eger anseende och en ställning i samhället, men som kanske ej i sin ungdom haft råd att förskaffa sig akademisk bildning eller ock haft större håg för det praktiska, känner föga mer af mythologien än Venus och Bacchus. Mer än en i öfrigt bildad qvinna. kan ej fullkomligt njuta af att betrakta ryktbara mästares herrliga skapelser, såsom skulpturarbeten och målningar, emedan hon: ej känner de vackra allegorier hvaraf mythen öfverflödar och hvilka så ofta göras till mål för de sköna konsternas framställningar. Den, som ej har någon kunskap om myth, kan ej rigtigt njuta af dikten, ty skaldernas skönaste bilder äro ofta tagna ur de gamla gudars historia, och mången fin, snillrik allosion går sålunda för den dermed obekante läsaren förlorad. Ofta yttras omdömen; som förråda en fullkomlig obekantskap med mytho logien, yttranden, som framkalla de akademiskt bildades medömkan; men ganska få tänka på svårigheten för qvinnan och den icke studerade mannen, att få någon insigt i det omordade ämnet. I flickpensionerna läsas nu för tiden botanik, naturkunnighet, ja stundom äfven fysik, — och qvinnani bör tacksamt erkänna, att äfven hon numera anses värdig att blifva delaktig af dessa ämnen; — men mythologien halkar man vanligtvis mycket lätt öfver, förnämligast derföre att mången anser den omöjlig att på anständigt sätt förklaras. Vi medgifva att uti mythen mycket, slipprigt förekommer; men äfven den sinligaste myth innefattar nästan m allegori, ett slags sens moral, värd att lära känna. PE För att äfven i vår ringa mån bidraga till den erkändt nödvändiga allmänbildeingen, vilja vi våga ett försök att lemna några, ur goda källor hemtade, upplysningar om de gamles religion och plägseder, och understundom förtydliga dessa beskrifningar med plancher, tagna efter Gravures en miniature de la Mythologie, par M:r I Abbe, Lyonnois Att framställa mythelogien på ett sätt som ej sårar grannlagenheten och att göra dessa uppsatser så populära som möjligt, skall blifva vår uppgift. För att ej med ett enda ämne måhånda trötta våra läsare, vijja vi äfven inrymma några andra med omsorg valda uppsatser. : Det behöfver ej anmärkas, att vi ej skrifva för de lärda., men vi underordna oss ödmjukt deras mening, om de anse vårt bemödande värdt ett uttalande deraf; och mottaga med tacksamhet de råd och rättelser oss benäget meddelas IRIS utkommer i 8 sidorstor qvart två gånger i månaden, och kostar för helt år 3 rdr rmt, då prenumeration sker hos Redaktionen, som då i korsomslag expedierar tidskriften. För prenumeranter å postkontoren tillkommer postarfvode. Arboga i Februari 1862, Redaktionen af Tidskriften. Iris.