ganden för protokollet, hvarföre af utskottet, på ordförandens förslag; dertill utsågs gy mnasiiadjunkten doktor Forsman (Koskiuen),;isom dertill förklarat sig beredvillig: Vid härefter fortsatt klassifikation af ut: skottsfrågorna, som börjades med n:r 52 och äfven upptog de sednare tillkomna frågorna om ordnandet i vissa delar at förhåliandet mellan jordegare och arrendator samt om bestämmande af förändrad tid för insändanre af underdomstolars domböcker till hofrätt, hänfördes följande underafdelningar af förstnämnde fråga till första klassen eller brådskande: bangående förändring af stadgandena om hägnadsskyldigheten, f om befrielse eller lättnad för jordegare på landet i hållskjutsningsoch Viebygennas besväret, g om en utvidgad näringsfrihet, h angående spanmålshandelns frigörande, iom privatbanker samt I om revision af legobjonsstadgan. Sedan klassifikationen af utskottsfrågorna sålunda. blifvit -slutad — och. enligt dagordningen skulle öfvergås till den hufvudsakliga pröfningen af desamma, framhöll rådmannen Öhrnberg, såsom det vigtigaste föremålet för utskottets verksambet, att söka såvidt möjligt befrämja landtdags snara sammankallande ; men som: för detta ändamål vore. nödvändigt, att tiden ej fördröj des genom utarbetande af lagförslag i allt: för många och invecklade frågor, föreslog talaren, att klassifikationen .ej måtte. anses definitivt -afslutad; utan ändringar deri ännu en ske vid frågornas: slutliga behanding. Häremot framställdes af särskilda talare, att klassifikationen ej åfsåge att uttrycka utskottets åsigt om hvilka frågor borde vid första landtdag förekomma samt att en del frågors snabba lösning vore för landet af slörre vigt än frågan om tiden då landtdag kunde sammanträda. På dessa grunder förföll motionen vid anställd votering genom enkelt öfvergående till dagordningen. Till följd häraf företogs nu den hufvudsakliga granskningen af frågan n:o 6 om gqvinnans myndighet eller de första af de frågor utskottet ansett brådskande, hvilken framkallade en lifvad diskussion, hvilken dock ej hann för dagen afslutas, utan fortsattes påföljande dag den 24, då slutligen proposition. framstäldes huruvida utskottet gillade den princip, alt qvinnan vid en viss ålder skulle förklaras myndig, hvilken besyarades med enhälligt ja: På ordförandens förfrågan, huruvida ej utskottet till vinnande at tid ville undvika att fördjupa sig i alltför vidlyftiga detaljer samt fatta sig kort, hvilket förfarande ej stridde mot utskottets uppgilt, som vore, alt blott yttra sigi hvilket syfte frågorra enligt deras tanke borde lösas, uppstod en kortare: diskussion, hvarefter man med 35 rösters pluralitet förenade sig derom, att hos regeringen anhålla, att den ville låta utarbeta--ett fullständigt lagförslag i ämnet, innehållande närmare bestämmelser angående tiden för qvinnans myndigblifvande samt de formaliteter, som härvid kunde befinnas nödiga, för att förebygga de vådor, hvarmed qvinnans myndigblifvande kunde vara förenade. Härvid reserverade sig några. blandsutskottets medlemmar; de. delade; izsöfrigt, utskottets .mening, men trodde ej, att några: vådor. voro dermed förenade. ; Härefter öfvergick. man till frågan om giftomannarätten och stannade vid att. förena se om ett af senator Ekbom framstäldt förslag. ; Då de föregående dagarnes erfarenhet visade huru långt från ämnet det nu följda sättet-att afhandla frågorna kunde föra, uppträdde, innan man öfvergick till ny fråga, en af ledamöterna och föreslog ett mera parlamentariskt förfarande, bestående deri, att genast, då en fråga företogs till behandling, alla som deri önskade yttra sig skulle anmäla derom och sedanuppträda hvar i sin ordning, äfvensom att alla, som: vid reservation önskade framlägga motiver, följande dagen skulle skriftligen inlemna dem till protokollet, hvilket förslag enhälligt antogs. Frågan n:o 7 om förmyndares pligter och rättigheter upptogs härpå. Efter en kortare öfverläggning stannade man vid, den åsigt, att blott den delen af 23 kap. A. B., som handlar om förmyndares redovisning och om beredande af nödigt skydd för förmyndare möt framtida klander, behöfde omarbetas. Härmed afslöts dagens session. Vid sammanträdet den 25 Januari upptogs till behandling frågan n:r 8 rörande förbehåll i athandlingar om öfverlåtelse af fast egendom; såsom vid äktenskap inom kontrahenternesvslägt, rättighet att äterlösaregendomen, sytmings betingande o. s. v. Vid diskussionen egnade man hvarje af dessa tre omständigheter skild. uppmärksamhet: i afseende å äktenskapsförbehåll ansågs vid det slutligasatgörandet ingen åtgärd. varacal nöden, emedan de redan genom lagens bemelser voro förebyggday i afseende å ningsrätten och sytnings betingande ot önskade man reförm; dock ansåg 1 böra varsamt behandlas, emedan itlet var så Imänt brukligt i Janlet, ett man kunde det på sätt och vis hafva öfvergått till ke HEN I frågan nr:9 rörande vidderskapets och idelns privilegium att, med uteslutande a andra samhällsklasser. ega-och, besitta säterier, uppträdde flere bland ridderskapets och adelns medlemmar. Den första talaren ansåg fråganssså tidsenlig, att inga närmare motiver för dess lösning, i det syfte senaten: protokoll. antyder, beböide framläggas: an dra mente, att då det vore hög tid att borikasta alla band, hvilka, hämmande landet: andeliga och materiela utveckling, qvarstå som öfverlefvar från medeltidens dunkla ti ilehvarf, privilegiet borde upphäfvas utan afseende på de skäl, som i senatens proto koll finnås upptagna, attäemligen privilegigt