Aftonbladet – 31 januari 1862, sida 1

vsb rett esta RSS ÖRE ET rr rr ÄRR Vestra Helsinglands Trävaru-Bolag. ANMÄLAN: Redan för tvenne år sedan var början gjord till bildandet al ett större trävarubolag för tillgodogörande af tillgängliga betydliga skogar inom Norrlands sydligaste stera flodområde; och Rikets Ständer, inseende vigten af detta företag, beviljade vid sistförflutna riksdag för en i sammanhang härmed ifrågasau Jernvägsanläggning emellan Ljusne elfs lugnvatten i medelpunkten af Helsingland och Dellsjöarne, med hvilka Huadik:vall—Forssa Jernväg eger förbindelse, ett lån af 833,009 Rdr. Omständigheter hafva emellertid hittills förhindrat utförandet af omförmälde företag. Nu hoppas man likväl kunna bringa dessa för den enskilda företagsamheten och för hela landet gagneliga verk och anläggningar till fullbordan, och önskar derföre få meddela de böfvadmomenter, hvaruppå såväl den ifrågavarande trävarurörelsen som jernvägsanläggningen grunda sig. Lätta kommunikationer, lätta och säkra transportmetoder bestämma mera än någonting :nnat värdet på de naturtillgångar, värt land i sina inre delar eger. Detta har också gällt .ör de stora skogarne inom Ljusne elfs flodområde;:ty oaktadt denna floddal är af de stora Norrländska den sydligast belägna, och således bland dessa ej blott ligzer närmast till för exporten till verldsmarknaden, utan derjemte, till följd af sitt sydligare läge, hyser växtligare och resligare skog, än de nordligare belägna floddalarne i allmänhet hafva, så har likväl Ljusne elfs floddal sednare än nästan alla de andra blifvit för trävararörelsen anlitad. Orsaken härtill har legat i den omständighet, att Ljusne elf under de sista 10 milen af sitt lopp är mindre tjenlig för trävaroflottning, i anseende till de flera sjöar, hvartill eltven här är utvidgad, och de steniga långa forsar, hvarigenom !ugnvattensytorna äro från bvarandra afskilde. Oaktadt flera, tid efter annan företagna undersökningar för timmerfilottningen på denna nedra del af Ljusne clf, uti hvilka undersökningar äfven Sverges mest betydande trävaruexportörer tidigt voro inbegripna, kunde, i följd af angifne förhållanden; någon mera omfattande trävarurörelse härstädes eke -komma till stånd förr än tillgångarne på skog började blifva medtagne närmast vattendragen efter de nordligare belägna, men för timmerflotningen bejvämare elvarte, Det var af sådana orsaker som först för omkring 40 år sedan de rika skogstillgångarno inom tHelsingland och Herjeådalen förmådde öfverväga svårigheterna af flouninger geaom omnämnde sjöar och forsar, och sålunda inom dessa landskaper framkalla början till den trävarorörelse, som numera är ganska lidlig derstädes. Genom den ansenliga utsträckning, till ej mindre än 40 svenska mil, Ljusne elf eger genom provinserna Herjeådalen och Helsingland, om tillsammans 227 qv.-mil, samt senom elfvens talrika förgreningar och bifloder, låter det sig: göra au från dessa landskapers inre och skiljda delar utföra skogarnes rika innehåll af mogna träd lör såglimmer och bjelkar. Sina mesta billoder eger Ljusne elf inom Herjeådalen, hvilket ländskap är af denna elf i olika riktningar tätt genomskuret. I likhet med de flesta Norrländska floder nedflyter Ljusne e!lt mot hafvet i sydostlig riktning, men, nedkommen till Ljusdals kyrka, gör den likväl härifrån en afvikelse, jost som elfven synes färdig att bereda sig en ginare väg genom Dellarnes dalgång, bindrad af en obetydlig upphöjning hos det på östra sidan liggande landet, och antager härslädes en sydlig riktning, nära parallelt med hafvet. Nästan samtidigt härmed eller i Jerfsö socken vidgar sig elfven till ordentliga sjöar, såsom Tef-, Oroch Arbrå kyrksjö, Wäxsjön, Warpen, Bergviken och Marman. dö flesta sins emellan afbrutne af strida forssar. Under denna nedre del af elfvens lopp vidgar sig dalbotten och har i allmänhet helt läga flodbräddar. När derföre bvarje vär, vid inträffande snösmältning, Ljusne elf sväller upp öfver sina vanliga bräddar, utvidgar den sig här, der floddalen är mera vid och sjöarnes stränder låga, till betydligt större dimensioner, än vid vanligt vattenstånd. Så länge elfven håller sig inom sina flodbräddar och fortfar att vara ell och icke sjö, försiggår timmerflouningen, såsom pä. floder i allmänhet, utan anmärkningsvärda svårigheter, men under den redan omtalta nedra eller sydligaste delen af elfven, derdenna nästan uteslutande utgöres al: sjöar, atbratna af strida forssar, har deremot timmerflottningen att kämpa emot alla de hinder och olägenheter, som brist på drifkraft, störm och ogynnsamma naturförhållanden på sådane valen alltid utöfva. Utom det att flottningskostnaderna på dessa lugnvatten ech genom dessa forssar äro betydligt dyrare, samt timret härstädes uppehålles en ansenlig tid, lida de tlottande derjemte stora förluster genom timmerspillning på sjöarne och flottgodsets skadande i de steniga forssarne. Förgäfves hafra också de Trävaru-Bolag, som flota öfver desså sjöar, sökt att förebygga eller minska de svårigheter, som derstädes möta flottningen. Dessa svårigheter skola allrig i någon väsendtligare grad, med bibehållen ekonomisk fördel, kunna undanrödjas, så länge flodens drifkraft är på sjöarne upphäfd, så länge hvarje. vår dessa sjöar svälld vidt öfver dels odlad jord, dels steniga eller med träd och buskar ibevuxna stränder och så länge stormen förmår drifva timmerflottorna och ringbommarne med deras innebåll utur sin kosa och sönderslå och förskingra hvad med besvär och kostnad för hvarje särskild lugnvattenyta blifvit inom flottorna och ringbommarne hopsamladt, samt till slut utsprida detta innehåll omkring en vidsträckt valtenyla, hvarifrån det sedermera endast genom nya och ännu större ansträngningar och omkostnader kan till en del åter tillbopasamlas ; ; Dessa sorgliga erfarenheter, — om hvilka man säkrast öfvertygat sig då man ser dessa sjöar årligen bekransade med kringspridt flottgods, som, sedan clfven och sjö arne såtettagit sitt normala vattenstånd, vanligen återfinnes uppflutet långt in på landet, dels liggande till skada och förlång på odlarens jord, dels befinnes inkiludt bland stemar eller i buskar och skogssnår, och dels nedsköljdt i sjösträndernas sand — hafva under de sista åren, när man i vårt land fått mera bekantskap med nutidens bästa kommunikationsmedel jernvägarne, fört tanken deruppå, att det måste vara fördelaktigare för trävaru-rörelsen på Ljusne elf att undvika denna besvärliga och kostsamma del af flottledenöch i stället hafva sågverk belägna i Ljusdal och derifrån på jernväg nedföra de förädlade skogsprodukterna till närmaste hafshamn, Hudiksvallsfjerden. De särskilda bes tydliga fördelar som härigenom vinnas, äro följande: minskadt rörelsekapital, hastigare realisering, en till sin qvalitet bättre predukt samt säkrare beräkningar. F H 5 Pl inare rörelsekapital;behöfves ej allenast derigehom, att flottningen blifver med 40 svenska eller 60 engelska mil förkortad, utan ock emedan det är den svåraste. mest tidsödande och kostsamma del af flottningen, som undvikes, hvarigenom SM blir möjligt att under samma år, som man hugger timret i skogen, till en betydlig del uppsågaroch utskeppa detsamma. För dem, som fortsätta flottningen hela ellven nedigenom, åtgå deremot vanligen 2 år och till en del derutöfver innan timret kommer till sågverken, och det är naturligt; att rörelsekapitalet måste vara i förhållande dertill större. SÅ Hastigare realisering af skogsprodukterna vinnes; ty såsom redan är anfördt, kan en betydlig del försäljas öhder samma åt som det blifvit hemtadt ut skogen. En annan väsendtlig fördel uppstår äfven härataf, den. nemligen, att man blir i tillfälle att rätta sin afverkning i skögarne efter för året rådabde konjunkturer, och alltså under för trävarohandeln gynnsamma år kan ur skogarne utdrifva och i verldsmarknaden afsätta en större san al trävaror. Dessa vigtiga fördelar saknas helt och hållet för dem, som gå med sitt flottgods ned igenom hela elfven och äro nödsakade för sin rörelses oafbrutna gång att halva flera års förlag al timmer, liggande under flottning, För dessa sednare är det nemligen nödvändigt att årligen låta verkställa hoggning af ungefär enahanda qvanlitet Yrke, oberoende af för banden varande korjunkturer, ty dessa sistnämnde kanna blifva helt och hållet förändrade innan virket hinner framkomma efter den långa och besvafliga flottleden till sågarne. , ;2e:En till sin qvalitet bättre produkt erhålles, alldensturid flottningstiden för sågtimret blifver betydligen förkortad, och vattnets förderfliga inverkan på virket i förhållande derefter minskadt. Det är nemligen bekant, att valtnet utöfvar en mycket skadlig inverkan på flotigods i allmänhet i det att detsamma utur trädmassan uxplöser och utdräger åtskilliga för trädets styrka och varaktighet vigtiga beståndsdelar. Ett trävirke, som blifvit utsatt för en långvårig flottning, eller eljest länge legat i vattnet bar derförsicke den hållbarhet; färg eller utseende, eller med ett otd det värde, som ett alls icke eller endast under en kortate tid flottadt virke eger. Derföre måste virket, om det uppsågas i Ljusdal, lemna en bättre produkt, som blir mera eftersökt och värderad och kan bättre betalas, än om samma virke först efter en långvarig, ned mot hafvet fortsatt, flottning skulle uppsågas: Pr Ä Säkrare beräkningar kunna göras; ty derigenom att man anlägger sågverken i Ljusdal blifver, jemte flöttningen, tiden för timrels framkomst till sågarne så väsendiigen förkortad, att man deraf sättes i tillfälle att säkrate kunna beräkna sina afverkningar för året, betalningen för desamma m. m., och undviker ändtligen den stora timmerspillning och förlust; hvilken eger ram på sjöarne i södra delen af Helsingland och så betydligen rubbat de der trafikerandes beräkningar. : ;; Det är på ofvananförde skäl och grunder man gått i författning om inköpandet af välbelägna och till sitt innehåll värdefulla skogar, och nu inbjuder till deltagande uti detta för den bemedlade företagsamheten lofvande företag. 3 I Hvad särskildt angår den i sammanhang härmed ifrågasatta, utaf Rikets Ständer medelst lån utaf allmänna medel ufderstödda Jernvägsanläggningen från Ljusne elf till sjött Södra Dellen, antingen till dess vestra vik inom Delsbo sockea, eller dess östra, Näsviken, inom Forssa socken, dit Hudiksvall-Forssa jernväg emöotses alt uppå eget bojags, försorg blifva utsträckt; så visa de beräkningar, som öfver ifrågavarande jernvägsanläggning uppgöras under bekantskap med den ort, saken rörer, att detta jernvägsförejag, i hvilkendera afdess föreslagna utsträckningar som helst, skall blilva vinstgifvande för sina anläggare. Denna jernväg träffar i medelpunkten af Helsingland — i dess på naturtillgångar af god odlingsbar jord, outtömliga skogar, malmtillgångar samt utgrenade vattendrag rikast begåfvade tråkt — en lugnvattenyta af 5; sv. mils längd, omgifv.n af gammal odlad jord och en rask intelligent befolkning. Ett stort fält öppnas här för företagsamheten. I Ljusdal och Jetfsö, der jernvägen får förbindelse med Ljusne elts stora: lugnvattenyta, sammanträffa allmänna vägarne från södra och vestra delarne af Helsingland, från Herjeådalen och! Norge, från en del af Dalarne och södra delen af Jemt. land, och denna ifrågasatta jernväg måste slutligen, i följd af naturliga förhällar -som icke kunna ändras, komma att emettaga och beljena all trafik och all gemenskap med hafvet från landsträckor af ej mindre än omkring 200 qvadratmils innehåll. För det praktiska utförandet af jernvägsanläggningen efter den kostnadsietikning, som derföre är uppgjörd, likascm för erhållandet af den beräknade trafik och vinst, har man, såsom bekant är, uti den redan anlagda delen af samma jernväg eller Hudiksvall—Forssabanan erfarenheter att stödja sig vid. Denna jernbana blef nemligen anlagd för den kostnad, som derföre var beräknad, och trafiken å densamma har betydligt i fverstigit hvad man på förband vågade beräkna. Den som närmare känner förhållandena inom Helsingland måste ock inse, alt en jernväg inom detta landskap bar sin säkraste framtid, sina bästa resaltater att vinna just igenom sambandet mellan hafvet och det inre vestra landet, med dess stora tätt befolkade bygd, dess segelbara lugnvatten samt de härstädes från vidsträckta skiljda orter sammanträffande vägarne. ; PROSPECTUS. Vestra Helsinglands Trävaru-Bolag afser att al de rika skogstillgångar, som förekomma i Ljusne elfs öfre ådalar, bedrifva trävarurörelse, men dervid undvika dån för så beskaffad rörelse hinderliga, tidsödande och kostsamma -del af flottleden, hvilken förekommer under Ljusne elfs sydligaste lopp eller från och med Jerfsö till hafvet, och för sädant ändamål anlägga sågverken i Ljusdal af Vestra Helsingland och derifrån nedgå med de förädlade produkterna på jernväg till närmaste bafshamn, Hudiksvallsfjerden. Betydliga fördelar tillskyndas härigenom detta Bolag, hvilka, på sätt i förutstående inledning är närmare utveckladt, gifva detsamma i ekonomiskt hänseende ett stort företräde, framdr de äldre Trävarua-Bolag, hvilka fortsätta sin timmerflottning ända ned emet hafvet. rdelar bestå uti: örelsekapital, e realisering af de förädlade produkterna, qvalitet bättre produkt och Säkrare beräkningar. För att åstadkomma detta företag och den dermed förenade rörelse, som nedanstående beräkningar omfatta, fordras att inom Ljasne elfs öfre ådalar ega afverkningsrätt inder 50 år till cirka 350,000 tunnland skog samt medel att utföra alla de i kostnadsförslaget för Trävaru-Bolaget upptagna arbeten, samt att väsendtligen deltaga i jernvägsnläggning från Ljusne elf till sjön Södra Dellen enligt ettdera af de derför uppgjorda alternativa förslag. I ändamål att förse bolaget med tillräcklig skog, hafva vi dels definitivt inköpt dels skriftligen öfverenskommit med skogsegare om inköpandet af afverkningsrätten under 0 år till mogna träd inom betydliga landsvidder, som, efter afdrag af impedimenter: berghällar, sjöar, vattendrag, mossar, myror och vägar, innehålla cirka 350,000 tunnland kog, som öfverlemnas till Bolaget efter de i nedanstående beräkning upptagne priser. Ifrågavarande skog utgöres nästan uleslutande af Furu eller Tall (Pinus sylvestris L.) Till väsendtligt underlättande af timmerutdrifningen från de längst mot vester belägna skogar, föreslås dessutom inköpandet af Ljusnedals Bruk och Landtegendom, hvarfver särskild närmare beskrifning finnes att bese. Vestra Helsinglands Trävaru-Bolag bildas utan solidarisk ansvarighet enligt lagen om aktiebolag den 6 Oktober 1848, med ett kapital af Fyra millioner Riksdaler tiksmynt; deraf för sjelfva Trävararörelsens etablerande jemte inköpet af Ljusnedals Bruk och Landtegendom belöper sig . RR RR 3,150, amt för deltagande i jernvägsanläggning från Ljusne elf i Jerfsö och Ljusdal till Näsviken i Forssa socken. . . . ss sa so oo . 850,000 tillsammans 4,000,000 Rdr Rmt, vilket belopp fördelas i 4000 lotter eller aktier, hvardera af 1000 Rdr Rmt (— 56 eller Mark Hb. Bko 750). Hufvudgrunderna till Bolagsordning äro vid teckningslistan angifna. Så snart omkring tvåtredjedelar af Bolagets aktier blifvit tecknade, underrättas, genom interimsstyrelsen, härom samtlige delegarne, samt kallas derjemte inom tjenlig tid ch på för flertalet af aktieegarne lämplig ort till sammanträde för att konstituera sig till Belag. tecknade aktier inbetalas härvid fem proecnt och förbindelser afgilvas för terstoden. Bolagsordning antages, Direktion väljes, och så vidt aktieegarne ej annorlunda besluta, träder Bolaget genast i verksamhet när Kongl. sanktion uppå Bolagsordninen vunnits. terstående nittiofem proeent infordras af Direktionen, med högst 20 procent hvarje gång, under loppet af 2 år, i mån som medel beböfvas. Sågverken anläggas i grannskapet af Hybosjön, hvarifrån skogseffekterna på jernväg neaforslas till Hudiksvallsfjerden, som utgör en af de bästa hamnar i Sverige och er stort och beqvämt utrymme är beredt för emottagande af alla Bolagets tillverkningar. Jernvägen anlägges från Ljusne elf, helst till Näsviken i Forssa socken, omkring 39, mil, dit Hudiksvalls-Forssa jernväg emotses att blifva på eget bolags försorg utträckt; men kan också, i händelse Bolagsmännen skulle finna för godt att så besluta, inskränkas till endast 2! 2 mil, eller till den mot vester utskjutande viken af sjön Södra jellen, med begagnande sedermera af vattenkommunikationen. till Forssa, der Hudiksvalls jernbana möter. För anläggningskostnaden hafva Rikets Ständer beviljat låneundertöd, 833.000 Riksdaler. Uppgifter och beräkningar öfver samtlige här ifrågavarande företag äro åtföljde af särskilde verifikationer utaf dertill kompetente personer, samt allä arbetslöner och kostader upptagne till de högsta gångbara. Anläggningarne äro beräkhade att kunna fullbordas under. loppet af 2 år. Bjelkutdrifningen kan dock, med begagnande af nuvarande kommunikationsled till Hudiksvall, genast taga sin början, och skogarne härigenom redan under första året smna reveny. Efter att hafva afsatt en. reservfond, att dermedelst amortera kapitalet för den egendom. som innehåfves på femtio års besittning, utvisa likväl beräkningarne en årlig vinst ör delegarne å hela af der insatta kapitalet utaf 16,06 pröcent. s På grund af allt detta inbjudes till aktieteckning: och finnas för detta ändamål teckningslistor tillganglige såväl hos undertecknade som hos de Bolagets Ombud, hvilka enom allmänna tidningarne komma att uppgifvas. Hudiksvall I Januari 1862. JULIUS BRUN. ERIC 0. REGNANDER, EDUARD RASCH. I sammanhang med ofvanstående tillkännagifvande meddelas, att Prospekter med detaljerade uppgifter och beräkningar öfver rävarurörelsen och jernvägsanläggningen samt Listor fur aktieteckning finnas att tillgå i Stockholm på Herr Grosshandlare A. T. itarcks Kontor, Skeppsbron JM 12, 2 tr. upp, samt i Göteborg hos Hr Grosshandlaren J. P. Quensel. rn mn oo 08 ÖF i 2 IVF om V ue Se od fn nd I m— AN Ja I Fa