offer, men det är så ljuft för mig att hoppas det, och du, Adrien, handla alltid så, som om det vore mottaget! I hvarje frestelse — icke blott till synd, utan äfven till gtapplande eller dröjsmål på vägen uppåt — så tänk på min t:diga död och kom ihåg alt du har ett dubbelt verk att utföra. Ånnu djupare tankar och ömmare ord talade hon, alltför högtidliga att här uppreas, och hittills hade han burit dem i sitt hen och de hade burit frukt i hans lif. Hon förblef alltid hans ideal af en qvinna; och det var med en nästan religiös dyrkan han vördade hennes minne. Han hade ej tänkt på kärlek eller giftermål sedan dess. Stundom hade han känt en viss längtan efter det presterliga kallet; men likväl ännu ej funnit sin kallelse nog stark dertill. Han hade ej lefvat mycket i sällskapslifvet och ingen qvinna, mer än Ida, hade någonsin gjort intryck på honom. En gång hade han, för att uppfylla sin familjs önskan, försökt att tycka om en ung flicka, som den ville han skulle gifta sig med. De tyckte, att hon liknade hans första kärlez, och trodde att hon skulle fängsla honom; men hon hade endast Idas enletsdrag utan hennes själ, och han ryggade tillbaka från likheten som från ett bedrägeri eller en snara. . På den afton, då han, under en lång vandring genom parken vid Andley House, hade fnnnit Gertrud sanslös och burit henne hem i sina starka armar, hade han jemt och nätt sett, att hon var skön eller skulle bhfva det, när lifvet å:ervände; när han sedan hörde af lady Clara hennes namn, och hennes hem oc familj beskrefvos för honom, kände han sig intresserad för henne. Det fanns flera skäl för att vara detta och, ehuru det ännu blott var en öfvergående känsla, var det mer än han hade känt