Aftonbladet – 29 januari 1862, sida 4

Till den välgörande allmänheten. Under mångfaldiga, stundom förfärliga skepnader möta oss nöden och eländet på vår jordiska vandring. Men der svår, kanske obotlig sjukdom och en ytterlig fattigdom liksom räcka hvarandra handen, för att plåga en stackars menniska, der är det den ännu yckliges pligt, att skynda med hjelp, innan offret förblöder under smärtans taggar och den förfärliga tanken riper oss: — Jag hade dock måhända kinnaträdda, tminstone lindra. Gå OA Till. dessa betraktelser komma vi af följande: Ett fattigt och värnlöst fruntimmer, som Konditionerade i landsorten, råkade utför en: lika som svår sjukdom, och fann sig snart föranlåten att begifva sig till Stockholm; för att af skickliga läkare söka bot. Fattig, som hon var, sålde hon allt redbart hon kunde undvara och lefde, efter sin ankomst hit, okänd af alla, ensam med sin stora torftighet och sina oerhörda, ännu ickelindrade plågor. Dåxwutbröt;: helt oförmodadt, torsdagsaftonen d. 9 Jan; eld ien hennes bostad tillhörig garderob samt ihträngde derifrån i hennes kammare. Endast genom. ett underverk undslapp hon faran af att blifva innebränd, men eger nu intet, mindre än intet, sedan hon förlorat allt, förutom sina plågor. Ädle menniskovänner! Den som nedskrifver dessa rader, tycker sig nu hafva sagt nog till framställånde af den olyckligas behof af snar hjelp. Skynden till henne med en skärf, till lindrande af de rysliga bekymren för stundens behof, och Guds Tika välsignelse-skall icke uteblifva. Den hjelpbehöfvandes bostad är Wagnerska huset, n:r 8 vid Hamngatan och Norrmalmstorg, 3 tr. upp, der det sjuka, brandskadade fruntimret efterfrågas, och anteckningslista är tillgänglig i Bonniers boklåda vid Norrbro.