Aftonbladet – 28 januari 1862, sida 3

någon der varit uppe med ljus eller att någon skorstenspipa varit bristfällig, eller att gnistor från smedjan inträngt genom taket. Den skolyngling, som bebodde det af sotaregossen angifna rummet, var ej vid förhöret i onsdags tillstädes. I jo Re 12 är åter förhör, och böra då närmare och säkrare upplysniningar stå att vinna. Under natten till onsdag flammade elden flere gånger upp nr ruinerna, hvarföre eldsläckningsarbetet måste fortgå och klämtningen, som på qgvällen för ett par timmar afbrutits, ånyo börjas kl. 10 för att hela natten fortsättas. Ännui går fortfor det att brinna under stenoch askhögarna och rök uppsteg fortfarande från !flera punkter af brandstället. Eldsvådan i Göteborg den 18 dennes. Polisundersökning har hållits angående den eldsvåda, som natten mellan den 18 och 19 d:s utbröt i rit og vid Smala vägen. För att i ämnet upplysningsvis höras, voro till poliskammaren inkallade bland andra egarne till de uppbrunna trävarorna. Först upplystes af grosshandlaren C. G. Lindberg, egare af den hamnegendom, i hvilken elden först utbröt, att hans nedbrunna uthusbygnader voro försäkrade i städernas allmänna brandstodsbolag för 4200 rdr. Dessa uthus voro till största delen af bräder och resvirke.: En till närmast belägna egendom gränsände vägg bestod dock af sten. Uthusen voro bygda nästan i fyrkant. En del af desamma voro något högre än de andra, med en ofvanför belägen vind, hvilken understundom begagnate söm snickarverkstad. I uthusen voro förvarade: stenkol, större och mindre. Ehuru kolupplaget vår försäkradt till 20,000 rdr, ansåg dock Ländberg sin förlust uppgå. till 7000 rdr. Hr L. uttryckte dessutom den åsigt, att eldsvådan E kunnat uppstå af kolens sjeltantändning, emeän i sådant fall rök förut måste ha bemärkt. H. J. Huöbner är stadd på utländsk resa och vår således ej närvarande, men hans bokhållare uppgaf, att 1000 tolfter plankor, utom annat virke, samt master och rigg på det invid brädgården liggande hr H. tillhöriga fartyget, gått förlorade. Om: någon assurans på detnedbrunnå förefanns hade han sig ej bekant. Grossh:n Lindberg trodde sig dock veta att plankorna voro assurerade i England. Grosshandlaren C. Sirenius hade genom branden förlorat 1400 tolfter plankor, värda omkring 50,000 rår. Upplaget var försäkradt i assuransbolaget Northern för 40,000 rdr, i Royal4 för 10,000 och i Liverpool och London för 10,000 rdr. Ett annat äfven hr Sirenius tillhörigt plankupplag om 343 tolfter, beläget till höger på hr Lindbergs lan, blef deremot räddadt. Hrr Appelberg och Wallid hade sina plankupplag försäkrade 1 Providentia för 50,000 rdr, men förlorade blott för några hundra rdrs. värde. För grosshandlaren J.;Gibson uppbrann ett gammalt orangeri, numera brukadt som stall. Det var ej assureradt och ansågs af hr G:s ombud värdt några tusen rdr. I denna bygnad hade förvarats ett tjärförråd, hvilket ock räddades. Grosshandlaren J.IW. Wilson förlorade genom eldsvådan 5100 tolfter plankor, bräder och bakar. Allt brann dock ej upp, men skadades mer eller mindre. Trävaruupplaget var försäkradt till 155,000 rdr; i tSkandia för 25,000, i Northern för 25.000, i SLiverpool och London för 50,000, i Royal för 30,000 rdr och i Sun för 25,000 rdr rimt, Qvacksalfveri. Norrtelje, Under innevarande års nyss hålln men ännu ej afslutade lagtima vinterting me Frösåkers härad har förevarit ett mål af lyckligtvis i denna ort ovanlig beskaftenhet. rängen Johan Elias Norberg i Risinge, Hökhufvuds socken, hade till tinget blifvit af ortens länsman: inkallad med yrkande om ansvar för utöfvande af qvacksalveri jemte signeri och annan vidskepelse. Under behandling af detta mål ådagalades bland annat att Norberg till en person, som rådfrågat honom för svår värk i ena sidan, lemnat ded YR att samma värk blifvit personen tillsänd af någon annan mot den första ovänligt sinhad person. Lika enfaldiga voro ock de botemedel Norberg ordinerade. Utom pulver och droppar; hvilka Norberg lemnat, men ej medfört utlåfvad verkan, hade orberg ordinerat åtskilliga saker såsom t. ex. att patienten skulle hemta gräg från Wahlö kyrkogård, med samma gräs gnida den värkande kroppsdelen och sedan bära gräbet tillbaka till kyrkogårdens dricka ett glas vatlen på fastande mage under det att patienten höll en vigselring under vattenglaset, dervid paviedten tillika skulle yttra några af Norberg bestämda ord; samt låta smälta bly och uthälla det i en vattenskål; likaledes under yttrande af några utaf Norberg: bestämda formler, hvarpå patienteni borde dricka af sistnämnda vatten. Målet blef, i anseende till Norbergs uteblifvande, uppskjutet till annat rättegångstillfälle, Mormonmålet i Göteborg. T handelstidningen skrifves.den 23:e: Afven vid gårdagsförhöret inställde sig af ansifvarne i detta mål blott modellsnickaren Andersson, försedd med fullmakt från de öfriga. Af svarandena tillstädeskommo : endast : de vid förra rättegångstillfällethörde, enär Berntsson, Söderborg och Johansson ej heller; nu kunnat med kallelse anträffas... Franck inlemnade en skrift, hvari han begärde blifva skild från målet och erhålla ersättning för sin inställelse, alldenstund han, kom sedan-längre tid varit boende i annan stad, ej hade ringaste del utisaken, antydande Franck, att åtalet mot honom mäste ha väckts af enskildt hämndebegär. ; Fyra nya vittnen hördes och afgåfvo följande berättelser: ; Jernarbetaren A. E. Alexandersson: kan ej så noga reda. saken, emedan han, såsom han numera insett, ej varit vid sina sinnens fulla bruk under de dagar, då han öfvergått till mormonismen, Emeilertid kan: han uppgifva, att Söderborg och flera andra af kamraterna åtskilliga gånger samtalat med honom om -mormonläran, och hade: han. genom dessa samtal då blifvit öfvertygad om denna läras förträfflighet, hvadan han omsider: beslutat antaga densamma. Bland andra yttranden af. Söderborg och de öfriga erinrade sig Alexandersson det, att det dop, man som ibarnundfått, ej vore tillräckligt, utan borde förnyas sedan. man blifvit äldre och fått förstånd att tänka sjelf. Numera vill Alexanders: son för intet pris ha. något med mormonismen eller dess anhängare att skaffa. På fråga upplyste! A., ätt hån före sitt dop tvenne gånger bevistat mormonernas andaktsöfningar, hvarvid föredrag höllos den ena gången af Berntsson och den andra af en för A. obekant norrman, Till bevistande af dessa andaksöfningar — hvilka båda höllös i Jacobssons hus på söndagseftermidar kl. mellan 2 och 4 — hade ingen öfvertalat ; utan hade han sjelfmant begifvit sig dit. Så vidt A. kunde fatta, innehöllo föredragen intet mot AES Je läran stridande, utan utgjordes endast af uttolkningar öfver ställen i bibeln. Nattvarden utdelades ej vid något af dessa tillfällen, : : Svarandena upplyste; derom tillsporde, att morimonläran egentligen endast afviker från den evangeliska i afseende på dopet och nattvardsgången. Beträffande den sistnämnda, säger nemligen Luthers katkes, att den sker för att erhålla syndernas förlåtelse, hvaremot mormonerna be: trakta dencanima såsom en åminnelse af Kristi