Aftonbladet – 24 januari 1862, sida 2

desprit!4... och med en kyss tog lady Clara afsked af Gertrud för denna gång. Hon låg stilla, med kinden på den bro derade kudden, ögonen tindrande af förtjusning, lekande med sina ringar, och endast en fruktan reste sig mellan henne och den hänryekande förkänsla af fröjd, som kom hennes hjerta att slå med fördubblade slag. Hon fruktade att hennes far skulle nästan vid hvad äfventyr -som helst befalla henne att komma bem så snart hon kunde lemna sängen; och hade hon vetat hans känslor för Andle Park och dess herriskarinna, hade hon ha ännu större skäl till oro. Hon såg sig bortsläpad från denna förtjusande scen, som nu fått ett så djupt intresse för henne, och inspärrad i det dystra rum, som hon så ofta önskat att få lemna och hvilket inga behagliga hågkomster gjorde kärt för henne. Det var ett val emellan så mycken njutning och en så stor missräkning, att hon knappast kunde förblifva stilla under detta tillstånd af ovisshet, och sannolikt skulle hon blifvit mycket feberaktig under dagens lopp, om ej hennes kammarjungfru anländt med de saker hon begärt och nyheter från hemmet. Det visade sig att med morgonens post hade ankommit någon underrättelse från Spanien, som ovilkorligen påkallade mr Liffords närvaro der för att bevisa sin hustrus rättighet till ett arf, som oförmödadt tillfallit henne. Han hade genast gjort förberedelser till sin afresa och skulle begifva sig åstad på aftonen samt taga Edgar. med sig. Och hvad sade han om mig, Jane? Hörde du ingenting af mamma eller pater Lifford ?4 : Nej, Isabella berättade mig blott, medan jag packade in sakerna, att er mamma var förvånad öfver att er far ej hade sagt ett ord i ämnet och att hon derföre 9 velat nämna det för honom. Men naturligtvis, miss, får ni ej röra er förr. ån. doktorn ger er lof, och pater Lifford skall utan tvifvel