Aftonbladet – 24 januari 1862, sida 2

ibland camelier och orangeträd. Sedan skal ni nd fara omkring rosenparterren en trädgårdsstol och litet längre fram segle på floden i vår lilla speljakt, och hvar och en här skall egna er sin hyllning. Det finn: många personer här i huset, som längta at få se er: min kusin lady Roslyn, hela fa miljen Apley, mr och mrs Crofton sam Adrien dArberg — och Maurice, som ni kallar vår unge musikus, kommer om tors. dag. Är mr dArberg här? frågade Gertrud, med en blick af plötsligt intresse, som ej undföll lady Claras uppmärksamhet. Ja — är ni bekant med honom?4 4Jag kan knappt säga att jag är det, men likväl tycker jag mig känna honom väl, ty jag har läst hans böcker. tJag tror ni skall bli lika betagen af hans utseende som af hans skrifter. Jag har blott träffat få män så vackra som han, och ingen som eger samma tjusningskraft i ansigtsuttryck och väsende.t Jag har sett honom en gång, anmärkte Gertrud lugnt och bytte sedan om ämne genom att göra några frågor om en utsigt af Tivoli, som hängde öfver spiseln. Det var nog för henne att höra, det hon skulle få återse honom. Hon gömde denna sällhet i djupet af sitt hjerta och kände sig ej benägen att tala derom. Lady Clara beskref vattenfallenas läge och sade, i det hon uppsteg för att gå: I dag tillstyrker doktorn fullkomlig hvila ; ingenting annat än korta och ledsamma besök uf mig; men i morgon, hoppas jag, skall hans stränghet låta blidka sig, och då skola min Lady-Birds mottagningar börja. Någon har sagt att det är ett Oundgängligt bihang till trefnaden för ett sällskap på landet att hafva någon sjukling att besöka. Tänk er bara hvilken resurs ni skall blifva för mina gäster, hvilka blott varit här en vecka och verkligen började tala om charader och tablåer och det värsta af allt jeux