Aftonbladet – 23 januari 1862, sida 2

FA EERO ECARE og fr (isynnerhet gossar) ytterligt likgiltiga för kroppslig smärta och låter ign leka och anstränga sig som vanligt, med en vrickad lem eller ett halfläkt sår; i hvilketdera, af dessa fall som helst kunna ögonblickliga reaktioner ega rum, men verkningarne blifva ofta olikartade. Genom dem kan själen taga ännu ett steg nedåt mot det onda, eller också ännu fastare omfatta den hand, som räckes den från himlen. Nästa gäng mrs Martin, den godsinta kammarjungfrun, kom in, var det för att bringa Gertrud hennes frukost, serverad i utsökt Söyres-porslin på en liten silfverbricka. Hon öppnade innanluckorna för attinsläppa dager i rummet. Gertrud bad henne äfven öppna fönstret och, uppresande sig i sin bädd, blickade hon ut på det mest förtrollande skådespel, som ännu mött hennes öga. Stället var henne välbekant till namnet, ty det var ryktbart för sina naturskönh-ter och allt hvad konsten hade gjort derför. Huset hade ett dominerande läge på höjden af en kulle, omgifven af ett bälte af präktiga skogar, Ned från dess fönster hvilade ögat på en följd af terrasser, hvardera bildande en raktfoll blomsterträdgård, na strålande i hela efter-sommarens färgprakt. Stora bländande massor af skarlakansröd geranium förhöjde sal-: vians och gentianernas djupa blå. Helioiro-: per och mångskiftande verbener, de ståtliga ; stockrosorna och den behagfulla fuchsian,:; dahlierna, liknande hofdamer i sin grånna: skrud, de höga, hvito liljorna, stående al. lena i majestätisk renhet — alla dessa och: innu tusende andra blommör funnos der i srupper eller i rader; :Passionsblomman, ; asminen och konvolvulus betäckte murarne, i vilka sträckte sig från ena änden af hvarje! errass till den andra. Röda rosor i mar-; norvaser prydde hvarje trappsteg ochi mid