Aftonbladet – 22 januari 1862, sida 3

ställa en för att komma i beröring med all: slagg folk. SÅhnej, jag aktade mig att på något sält komma 1 närmare bekantskap, ty jag kunde ju ej veta hans börd och: ställning i samhället. Bevara mig, Gertrud, så röd du är! År du så varm, snälla syster? Skall jag öppna fönstret? å Alla öppna fönster i: verlden kunde ej hafva svalkat Gertruds kinder i detta ögonbiick eller hindrat henne att bryta ut. Jag beklagar dig broder, om du ej i denna mans ansigte kunde urskilja ett säkrare bevis på sannt adelskap, än som ligger i pergamenter och vapensköldar; och en större ära att hafva en timmas samtal med honom, än i alt härstamma från korsfarare och spanska grander. En djup, högtidlig tystnad följde på detta utbrott. Stickordet åt de spanska granderna hade isynnerhet harmat pater Lifford, som var mer än till hälften spanior i sina xänslor och sympatier. Edgar var alldeles bestört och förbryllad både öfver det ytterst opassande i hans systers känslor och öfver hennes hetta i ämnet, som han: väl måtte vara, då han ej visste att hon någonsin hade sett dArberg eller var bekant med hans skrifter. I sanning, min syster —4 började: han; men hans far afbröt honom. Jag ber, försök icke att resonnera med Gertrud; sedan nu hennes motsägelseanda och hennes förvända åsigter stigit till den höjd, att hon råkar i vredesmod och förolämpar oss alla för en fullkomlig främlings skull, för hvilken hon ej kan hysa något intresse, annat än för hans sannolikt låga härkomst och hans utfall mot, hvad vi värdera och högakta, så ju mera vi lemna henne åt si sjelf, dess bättre är det; jag vill endast ej