Aftonbladet – 21 januari 1862, sida 2

hade varit gift — och det kunde hän ju hafva varit för allt hvad hon visste vidförsta åsynen —— hvad skulle hon då hafva zjort? Slå honom ur tankarne förstås eller ;ekså varit en stor synderska. Ingenting ir pmöjligt med en god vilja och Guds hjelp. förunderligt nog hade Gertrud ej ens för ett ögonblick kommit att tänka på, att främlingen, som hade gjort ett så starkt intryck på henne dagen förut, kunde vara gift, och Giuliettas ord genomforo hennes sinne: ?Om han är gift, lär grafven bli min bröllopsbädd.? Hon smålog åt sin egen dårskap, ty hon hade ej bildat sig några bestämda förhoppningar eller ider, förbundna med denna person, utan önskade blott att till det yttersta öfverlemna sig åt hågkomsten af detta korta möte och att derpå bygga vissa romandtiska drömmar, oförenliga med en sådan möjlighet. Men med ett bemödande att beherrska dessa tankar började hon åter tala om flickan; som hade dött denna dag. 4Hade hon alla de beqvämligheter hon kunde behöfva under sin sjukdom? frågade hon. Ja. — Hon brydde sig ej mycket om sådant; men hvad som behöfdes hade hon. Hvad hon tycktes mest orolig öfver, var att begralningsköstraderna skulle blifva en börda för hennes föräldrar.4t eOch-hvad. har blifvit gjordt för att förekomma det? SMr dArberg betalar dem. tHyem? 4Mr dArberg, den utländning som för närvarande vistas på Woodlands.4 Hyilken mr d Arberg? Väl icke Maurice Redmonds vän? ; : ee 4Jo, just-densamme. — Såg du ej honom i går? Jag fick just se en skymt af honom då jag gick derifrån. Han kom till mig. häromdagen för utt tala. om de stackars: Tborns, och jag har träffat honom två elter tre fe i deras hydda. Jag undrar huru han: fick reda på dem? :