Aftonbladet – 16 januari 1862, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. — Teaterskandal i Paris. De lättrörliga parisarne ha i dessa dagar nästan glömt tvisten mellan England och Amerika med allt hvad dertill hör för uthvisslingen af Edmond Abouts nyaste pjes Gaetana på Odeonteatern. Edmond About, den bekante författaren af romanerna Tollon och Franska äktenskap, är en talangfull ung man, som på kort tid förvärfvat sig ett namn och följaktligen också många afundsmän. Han är synnerligen väl anskrifven vid hofvet och fungerar såsom ett slags offigiös följetonist och pamflettist; ty han är icke heller främmande för politiken och har bland annat skrifvit: Om den romerska frågan. De klerikala och demokratiska partierna, hvilka isynnerhet varit skottaflor för hans sarkasmer, ha nu begagnat tillfället att hämnas, och alla parisertidningarna, endast med undantag af Opinion nationale följa exemplet och siå utan skonsamhet ned på sGaetana. Stycket skall dock icke vara dåligt, men innehållet är temligen långtrådigt och upp: lösningen mycket olycklig: En ålderstigen neapolitanare har tagit sig en ung, vacker hustru; en ung adelsman gör henne sin cour; den äkta man nen blir öfverfallen och sårad; för att hämnas på den unge adelsmånnen angifver han honom som den brottslige, och den unga hustrun, som vet, Att han är oskyldig, förklarar i harmen der: öfver i allas närvaro, att hon älskar honom. Saken går sin gilla gång, och den unge mannen skall afrättas under sin älskarinnas fönster, då den verklige gerningsmannen angifver sig — den äkta mannen dör, och när ridån faller, har man Samdad anledning att hoppas, att den oskyldigt dömde, när sorgetiden är slut, skali belönas med den unga enkans hand. Vid den första representationen hvisslade man blott; men vid den andra Rom det till handgripligheter mellan åskådarne; örfilar; utdelades, utmaningar följde på dem, och några bland de värsta orostiftarne arresterades en skådespelerska, som gaf Ga tanas röl, föll i verklig svimning och måste bi ras ut af sina medspelande, hvarpå ridån foll. Till och med de angränsande gatorna voro uppfyllda af .menniskor, som efter bästa förmåga anslö:o sig till demonstrationerna på teatern med hvisslingar och rop. Man tror, att stycket skall nedlöäggas. Kejsaren, mot hvilken uetta äfven är att betrakta såsom ett slags demonstration. skall ha tagit sig mycket nära af Abouts missöde. Om dessa uppträden skrifves ytterligare från Paris den 7.dennes: Dagens stora händelse är de tomult, som Quartier latins lättrörliga invånare ställa till på Odeonteatern. Studenterna i Paris, hvilka; likasom den studerande ungdomen öfverallt, lätt låta hänföra sig, tåla icke, att åtskilliga förfåttare med talang uppträdt såsom anhängare af den kejserliga örnen, och då den bekante författaren Edmond About är en af dem, som mest äro kejsaredömet tillgifna och tapprast bekämpa den fria yttranderätten, omfattade de unga männen mede ifver det tillfälle, som erbjöd sig att kasta sig öfver honom. För några dagar sedan skule man uppföra hans nya pjes, Gaetana, och studenterna beslöto uthvissla stycket, antingen det var bra eller dåligt. Polisen visste af detta (hvad vet icke polisen i Paris?), och i den af åhörare öfverfyllda teatersalongen funnos icke blott hvisslare, utan också en mängd. klappare, och alla försigrighetsmitt hade vidtagits af vederbörande. Allt detta hjelpte. dock ej, och sedan första scenen fortgått under tystnad, började ett förfärligt oväsen, som fortfor ända till styckets slut, så att skådespelarne nästan icke kunde vinna gehör. Nästa. representation gick på samma sätt, och vid den tredje, som gafs 1 går afton, blef tumultet ännu värre än förut; publiken sjöng i chorus Mirleton, Mirleton, kastade under skaliande skrattsalfvor på hvarandra papper. som iormats till pilar, tjöt: SA bas Vauteurz; å bas About. i bas Mareboutt 0.8: v.; Oväsendet var åwr så starkt, att man knappt