Aftonbladet – 15 januari 1862, sida 1

Maurice hade, kommit och lutat sig mot fönstret och, hastigt plockande en bukettal rosor och jasminer, räckte han henne den. Hon tog den och. luktade derpå, med kn tankspridd, likgiltig min och gick snart derefter. . Under gåendet genom trädgården med hennes kammarjungfru, som vid grinden väntat på henne, tappadehon buketten omedvetet. Han tog upp den och sönderplockade den harmfuilt. . Mrs Redmond sade till sin dötter: Cdenna, unga varelse förefaller en liksom faderoch moderlös, ehuru båda hennes föräldrar lefva.4 Maurice kom in och utförde några briljanta passager, spelande med mycken cffekt och bravour. Detta måste duspela: på Woodlands, sade Mary, när han hade slutat några variationer på en skön melodi af Mendelsohn. Ack! så kan jag spela för dig, min lilla Mary, men der... cflvad! har den engelska luften gjort dig blyg, Maurice? — Du, som har varit så van vid offentligt uppträdande, som har spe!at i Italien inför konstnärer och sköna damer? Jag gissar, att det är engelsk luft och köld som gör mig försagd. Det är så sällan en engelsk publik visar något nöje eller någon känsla, isynnerhet vid en enskild konsert, och ett matt bifall förlamar både sinnet och fingrarne. Men du skall vinna rykte, käraste Maurice! utropade enkan. Rykte är ett stort ord, moder, svarade. han med ett halft leende. Nå, beröm då, sade Mary. Ryktets förelöpare. Bra sagdt, lilla Mary! men jag vill tillstå för dig, att det finns ett. slags beröm, som är värre än hvisslingar. — Du vet kanske med dig att hafva spelat mytket illa. och de der menniskorna komma fram fill