Aftonbladet – 15 januari 1862, sida 1

hon önskat få från vår lilla trädgård — hon talade. om er, miss Lifford. Gjorde hon?? utropade Gerrud, plötsligt åter lifvad.. Hvad sade hon om mig.t -Det. var, under det hon talade om den stora frukosten, som kall gifvas der, en bal, tror jag, och en iovnsert,. alltsammans till firande af mr Apleys 21:sta födelsedag, då han blir myndig. Maurice skall spela der, åtminstone hafvu de bedt honom göra det; allahanda stora artister och sångare från London komma, dit och främmande gäster när. och fjerran ifrån. . (1 detta ögonblick lemnade Maurice rummet och kastade sig på en bänk i trädgården). Miss Apley sade huru. mycket -hon : beundrade: er, att det var. ett verkligt nöje för dem alla. att möta er på sina utfär er och att de så länge hade önskat att få göra er bekantskap. Hon frågade mig, om. ni ännu kommit ut. Jag sade,. att ni vore fullvext, men ej ännu presenterad, efter hvad jag trodde? ?Nej, 1 sanning; och om jag. ej. en vacker dag presenterer mig sjelf rör verlden, tror jag ej att någon annan kommer att göra det.? Miss -Apley sade, att de hade skickat bjudningskort till Lifford Grange och att de iirigt hoppades, det ni skulle få komma, men högligen fruktade, att bjudningen skulle afsläs. Den blir afslagen! utropade Gertrud dystert, och hennss ögon, nyss så strålande, blefvo plötsligt fördunklade, lik en sommarhimmel af ett åskmoln. Hon sade, att om ni hade några vänner i grannskapet, som ni ville följa med, skulle de genast bjuda dem. 7 tJag her inga väster, sade Gertrud i samma nedslagna ton. Jag kännor ingen — ivgen utom er.