Aftonbladet – 14 januari 1862, sida 3

1icKe annu blivit tullt genomrutten, är bäst. Hvarje jordbrukare måste sjelf bedöma allt detta närmare, ! Några ord om kolportörverksamheten i vår tid. Till Redaktionen af Aftonbladet. Uti Aftonbladet för den 11 dennes finnes införd en med signaturen Z. undertecknad insänd artikel, som har till öfverskrift: Hvad är evangeliska fosterlandsstiftelsen, hvart sträfvar den och hvart leda dess sträfvanden? Svaret på denna fråga utfaller på ett för nämnde stifte:se högst ofördelaktigt att ej säga kränkande sätt, och innehåller derjemt satse, påståenden och förespeglingar, son beröra ett föremål af en oändligt större vig: än evangeliska fosterlandsstiftelsen, nemli gen den gudomliga, oförgängliga stiftelse, som vi kalla kristendom. Låtom 038 nu i korthet undersöka till en början befogenheten af insändarens anmärk ningar emot E.: F. S: och den under dess hägn utöfvade kolportörverksamhet. Viämna här ingaluvda uppträda såsom sakförare för det samfun:!, hvilket, som bekant är, bildades genom en utbrytning ur den evangeli ska alliansen. Dess verksamhet i sina närmare detaljer är7oss alltför litet bekant, att vi skulle kunna utföra ett dylikt värf. Vi vilja ej bestrida möjligheten af en ängsligt ensidig konfessionet riktning hos berörda samfund; än mindre att det kunnat någongång misstaga sig i valet af redskap, samt att kolportörsverksamheten blitvit utöfvad på ett understundom mindre lämpligt sät. Men vi anse, att sedan lärofrihetens princip åtminstone i afseende på sjelfva stalskyrkön en gång väl blifvit icke utan kamp erkänd inom värt land, så böra de män, hvilka icke SCopåkalladt4, utan med insigt al ett mäktigt behof velat söka reglera kolportörsverksamheten och göra densamma afpassad efter svenska kyrkans närvarande behof, icke för ett sådant sträfvande belackas, utan fastmer anses värda sympati och understöd från alla tänkande kristna och goda medborgare, on ock flera brister i utförandet af en sådan mission tilläfventyrs skulle kunna påpekas, Att frihet kan missbrukas, att de renast: sträfvanden kunna vid tillämpningen antaga en mer eller mindre skef riktning — är en erfarenhet, som är vida äldre än kolportörsverksamheten i Sverge. Men kastar man en blick på den utgångspunkt, de postulater, som insändaren val! till grund för sina angrepp emot nämnd: verksamhet, så häpnar man öfver det lös liga, förvirrade, emot kristendomens begrep, fientliga deruti. Så låter t. ex. insändaren förstå, att en sann kristendom nödvändig: måste öfverensstämma med 19:de århundra dets utveckling, med andra ord, att der eviga sanningen får lof att accomodera ig efter tiden, i -stället för tvärtom. Vidar: framställes frågan Shvad är ren kristendom? med anledning af de olika kyrkornas skilj aktiga meningar, och detta ungefär i:samma ton som Pilatus frågade, med blicken riktad på sin tids olika filosofiska systemer: Hvad är sanning ?4 Att ett fast och anam: mansvärdt ord är menniskorna . gifvet till ljus och ledning, är ett faktum, som tyckes vara hr Z. fullkomligt obekant. Och: efter att hafva uppräknat några af kristendomens grundsanningar, såsom t.ex. -trons framstående plats: inom det avdliga lifvet, -återlosningen; behofvet äf en medlare emellan Gud och menniskor — så stämplar förf. dess: för alla kristnå gemensanima läror såsonv en förklädd hednisk eller judisk offerlära.t En varm och uppriktig vän af diskussions friheten i allmänhet och äfven i andliga ämnen, har anmärkaren dock ej kunnat underlåta att afgifva en protest emot ett sådan sätt att föra diskussion, och beklagar, att under täckmanteln af en kritik ölver Evungeliska fosterlandsstiftel en dylika angrep emot de för menniskan dyrbaraste föremål insmugit sig i Sverges mest spridda tidning. bland hvars läsare få visserligen, som man bör hoppas, låta sig af dylikt snack förvillas, men de flesta med djup ovilja förnim ma dessa matta efterljud al det adertonde seklets deism och otro. A. Vi införa med nöje denna uppsats, så mycket hellre som vi äro långt ifrån att vilja. förorda något slags intolerans, vare sig i afseende på evangeliska fosterlandestiftelsen eller något annat samfund för religiösa ändamål; den mångåriga kamp vi fört för NE RE vårt land och specielt emot konventikelplakatet torde vara tillräckligt öfvertygande i detta hänseende. Vi ha emellertid ansett åtskilligt af hvad Z. yttrade i afseende på kolportörerna förtjent att behjertas äfven af BE. F. S:: Jliksom vi äfven föreställa oss att insändaren ÅA. tolkat signaturen Z:s uttryck annorlunda än han menat, i det vi nemligen icke ansett honom vilja rikta något angrepp mot någon af kristendomens grundprinciper, men deremot påpeka, att en del kolportörer och andra läsarepredikanter alltför ensidigt framhålla några af kristendomens hufvudmomenter, såsom omvändelsen och rättfärdiggörelsen, men deremot föga bekymra sig om helgelsen, om en kristendom, som visar gi verksam i anda och sanning, kärlek oc fördragsamhet. Amerikanska audienser. Att i Europa erhålla företräde hos en stor man är om Ära coAm nå längt Tirån har ba.