Aftonbladet – 11 januari 1862, sida 4

app vatten i hinkar, dervid den ena hinken tappades i sjön. Då Ny såg att hinken följde med strömmen och han icke kunde berga densamma störtade sig Ny i sjön, för att simma efter den, nen han omkom. Någon stund derefter upptogs iket genom verkställd draggning. — Misshandling om skeppsbord. I Gotlands Tidning berättas den 3 Jan.: Sistl. måndag företogs f rådhusrätten till fortsatt ransakning uti härvarande cellfängelse det härstädes allmänt beanta och från rådhusrätten i Stockholm hitförvista målet rörande gossen Nordströms misshanding ombord å slupen Emilia, förd af eka Carl Wallander, under resan från Kappelshamn ill Stockholm och äfven å strömmen derstädes. Vid målets pårop infunno sig såväl målsegaren Anders Petter Niklas Nordström, åtföljd af dess moder, som ock skepparen Wallander, bäste mannen Jakob Mårtensson, kocken Johan Rosenlund och matrosen Hans Hansson, hvilken sistnämnde var iklädd fångdrägt. Sedan protokollerna, som blifvit förda i poliskammaren och vid rådhusrätten i Stockholm, blifvit upplästa, börjades ransakningen ömsom med häktade Hansson och ömsom med skepparen Wallander och den öfriga besättningen. Under hela ransakningen förekom. paktadt den misshandlade Nordströms enständiga vidhållande att hela besättningen misshandlat honom, ingenting som kunde till ansvar fälla Waljander, Mårtensson och Rosenlund, utan förnekade de allesammans den mot dem gjorda ansifvelse; dock medgaf Rosenlund att han vid eti illfälle af okynne tagit gröt i handen och derned kastat Nordström i ansigtet, men att gröten ej varit så varm att någon brännskada derigenom kunde uppkomma. Sedan på af aktor till rätten frar ställd fråga. om icke målsegaren Nordström ville afstå från sin angifvelse mot Mårtensson och Rosenlunu. och Nordström, som understödde aktors yrkande. afstod från sin angifvelse i denna del för att få Mårtensson och Rosenlund såsom vitinen på ed hörda huruvida de kunde vidhålla sin berättelse att icke skepparen äfven misshandlat Nordström och såmedelst få sanning fram, blef af rätten br fallen, fingo de på ed höras och hvar för sir sammanstämmande berättade att de aldrig set: kaptenen hvarken lagt våldsam hand å Nord ström, än mindre sett kaptenen kasta het gröt i ansigtet på honom; men att häktade matroser Hans Hansson slagit Nordström såväl i Kappelsamn, vid Sandhamn, som ock å Stockholm: ström, derom voro de öfverens. Gossen Nordström framträdde då och påminde Mårtenssor och Rosenlund att de borde erinra sig hvad son passerade då slupen förhalades till Blasieholmen nemligen att skepparen Wallander, då hela be sättningen stod på fördäcket bredvid Wallande: och Nordström, gaf Nordström en så häftig örfi att han föll framstupa öfver en ketting och der: vid skadade sig öfver venstra ögat så att märke deraf ännu förefinneg och att blod flödade ur båd: näsa och mun, men hvilket allt de sade sig al drig hafva sett eller åtminstone icke kunde ihåg komma. Sedan målet till slutligt afgörande företagits sistl. tisdag och målsegaren Nordström inför rätten tillkännagifvit sina ersättringsanspråk, af kunnade rådhusrätten denna dom: Sedan häktade matrosen Hans Hansson (hemma vid Eric: i Lye) blifvit förvunnen att å skeppsgossen Nord ström burit våldsam hand medelst tillhyggen oc! derigenom tillskyndat Nordström blånser å åtskilliga delar af kroppen samt ett blodviteihulvudet, pröfvar rådhusrätten, vid sådant förevetande, rättvist döma matrosen Hans Hansson. till följd af nu gällande straffbestämmelser i så dana brott som det förevarande, att undergå ått: månaders straffarbete samt ersätta misshandlad gossen Nordström för läkarevård, sveda och värk m. m. med tillsammans 63 rdr rmt; hvaremot. vid bristande tillgång af bevisning, skepparer Wallander från allt ansvar frikännes. SERSSEEr NA NAR FT APRTINCSATDEAA BITTE TUNIKA