Maj:t:ingi RR RJ on RR tg NEN Nn Maj:t ingingo med en underdånig anhållan om verkställande af en i möjligaste måtto noggrann indersökning om möjligheten, fördelarne och lägenheterna af Hjelmnrens och Qvismarens änkning. Med bifall härtill förordnade eders Kongl. Maj:t i nådigt bref till styrelsen för -ägoch vattenbyggnader den 19 Oktober samja år, bland annat, att en undersökning skulle örrättas, hvarigenom utreddes, huru mycket Hjelaaren och Qvismaren behöfde sänkas, för att de .f dem tidtals öfversvämmade marker skulle blifva odlingsbara, om en sådan sänkning vore verktällbar samt, i sådant fall, på hvad sätt verktälligheten borde ega rum och med hvilka kostvader den vore förenad äfvensom hvad inversan den komme att utöfva på segelfarten å dfjelmaren och Hjelmare-kanal eller på de vid Tjelmarens utlopp anlagde vattenverk, som ur sämnde sjö hemtade sin vattentillgång, samt på ingränsande egor; att styrelsen egde utse en akkunnig oväldjg man till undersökningsförättare, att agronomen direktör Johnson borde -åsom biträde vid undersökningen tillkallas för tt om jordens beskaffenhet sig yttra, och att ,fverdirektören vid landtmäteriet egde förordna n landtmätare för att med erforderligt landtnäteribiträde vid undersökningen tillhandagå. Till åtlydnad häraf förordnade ej mindre styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader den 12 Januari 1850 kaptenen, numera öfverstelöjtsanten och riddaren J. A. Sundmark till undersökningsförrättare, än ock öfverdirektörsembetet vid Jandtmäteriet den 10 N ;vember 1849 kommissionslandtmätaren, numera förste landtmätaren Carl Sjöholm till biträde vid planmätning och arealberäkning. Af nyssberörda nådiga bref visar sig, att sänkjo vi nu kommit på en annan ståndpunkt. Alla dittills hållna undersökningar och upprättade förslag hade nemligen endast afsett att tillvägabringa minskning i Hjelmarens vat:enhöjd frampå sommaren, så att gräset å de kring sjön befintliga, af vårvattnet öfversvämmade kärrängarne skulle kunna afbergas. Nu åter gällde frågan, huru mycket sjöarne Hjelmaren och Qvisimaren borde sänkas för att de af dem tidtals öfversvämmade marker skulle blifva odlingsbara. Den ökade vigt, saken härigenom fick för vederbörande :trandegare, inses lätt; men i bredd härmed Re ökade svårigheter vid företagets verkställande, på sätt eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande skall hafva nåden här nedan omförmiäla. I sitt uti Juni 1851 afgifna betänkande yttrar öfverstelöjtnant Sundmark, bland annat, att, vid 5fvervägande af den nådigst anbefallda undersökningens och dermed sammanhängande förhållandens art och beskaffenhet, funnes, att ej mindre än fem serskilda intressen här uppträdde, alla af vigt, med rättvisa anspråk att tagas i noggrant betraktande, nemligen: z A) Jordbruket, det hittills tillbakaträngda, hvilket nu sträfvade att vinna större rum och utveckling. B) rafiken, representerad af bruksegare, handlande, fartygsredare med ftera, hvilka fordrade, att varutransporten skulle fortgå såsom hittills eller ock, om en förändring ansåges nödvändig eller gagnelig, att derigenom ej nåson ökad kostnad eller tidsförlust måtte dem sibringas. C) Hjelmare-kanalbolag, såsom egande ett verk, uvilket lemnade en säker inkomst, den bolaget ville ostörd behålla eller derför tillgodonjuta er sättning. D) Wattenverken i Eskilstuna ström, hvilka egde anspråk på att ej lida genom den ifråga-atta sänkningen eller vattenregleringen, vare sig derigenom att en för stor vattenmassa på en sång utsläpptes eller att brist på erforderligt iriftvatten under den torra årstiden uppkomme. E) Fisket, hvilket fordrade att med samma fördel, som förut, kunna bedrifvas. Fördelarne och olägenheterna för dessa oliba ntressen af en sänkning utredas cCerefter i hufvudsak sålunda: A) Jordbruket. FN Af den i sekter pågående tvisten mellan strandgarne kring Hjelmaren och vattenverksegarne 1 Eskilstuna ström visade sig, att de förre hittills elat nöja sig med vattenytans nedgående till nedelhöjd, hvilket skett derföre, att vårfloden iörut vanligen rikligt öfversvämmat de lågländta älten, som derigenom gifvit rika skördar af ett roft, men för nötboskapen användbart foder. Nu vore förhållandet helt annat. Denyssnämnia fälten, sällan rikvigt öfversvämmade, hade afagit i växtlighet, hvarigenom strandegare förloade allt mera af sin fordna rika afkastning af le naturliga ängarne och detta i en tidpunkt, iå den gamla åkern, nog mycket ansträngd af ördmattande skördar, befallande fordrade ersättning för de närande delar, som dessa skördar peröfvade densamma, såvida ej växvigheten nog nart skulle upphöra att löna odlarens möda. dn sådan ersättning kunde lättast och beqvämigast erhållas om odling af oftanämnda lågändta fält, hvilka till största delen hade öfverlöd på växtnärande delar, ehuru dessa i nuvaande skick voro g In, såsom bundna af na xch öfverflödig fuktighet. Jordbruksintresset fortrade således odlingsbarhet för meranämnda fält, Avarföre undersökningen borde i detta intresse -edogöra för: 1:0) Arealen och beskaffenheten af de fält, som skadades af Hjelmarens och Qvismarens nuvaande ae Efter verkställda. undersökningar och med leding af tillgängliga anteckningar rörande Hjelnarens vattenhöjd, hvilka anteckningar omfatade 18 år, upprättades en tabell, utvisande, att ned undantag af år 1826, som af uppgifna orsaker egentligen bordt uteslutas, vattnet stigit högst 2 fot öfver och fallit lika mycket under let 8. k. Arninge märke, och att medium mellan stterligheterna sålunda inträffade vid nämnda märke; men att sjöns yta i allmänhet en längre id stå under än öfver detsamma. På grund häraf bestämdes, att all den mark, som låg blott 2? fot öfver Arninge märke, skulle anses vid hög dod öfversvämmad och särskildt uppföras såsom: direkt lidande, samt såsom indirekt lidande ans ses de fält, hvilka elda lågo öfver denn nivå, men i anseende till dels större aflägsenhet ;rån Hjelmarens strand, dels mMosslagrets mäktighet och löshet samt deraf beroende större sättning. dels ock af båda orsakerna i förening, ei kunde, utan sänkning af Hjelmarens nuvarande vattenhöjd, såsom od ög betraktas. Med tillämpning häraf och efter anställda mätningar och beräkningar visade sig, att af den vid hög flod öfversvämmade, direkt lidande marken omkring Hjelmaren och Qvismaren är till odling RA NR 23,18? tid. samt endast för skogsväxt duglig sr srelssas. vr 27,975 tld: och af den högre liggande, indirekt Hännde marken till odling tjenlig :....... 2,872 tld. samt endast för skogsväxt duglig... 20 2 090 ald. Tillsammans 5 Hvartiil skulle komma landvinnir.gar, först Mm slagsvis upptagna till 2000 tunlar;d, men sedermera närmare bestämda till 2025 tunland. 2:0) Det djup, hv rtill Hjermarens vattenhöjd måste nedbringas för att girta odlingsbarhet ät de skadade fälten. td Enligt direktör Johusons berättelse skulle en sänkning af 6 fot under jemna, marken på de