Aftonbladet – 2 januari 1862, sida 2

— Sodan rikets sednast församlade ständer hos K. M:t gjort framställning om vissz ändringar och tillägg uti kongl. stadgan om skiftesverket i riket af den 4 Maj 1827, jemförd med kongl. kungörelserna den 9 Juni 1832 och den 12 Jum 1856, dels i ändamål utt, utan hinder af förut meddelad fastställetse å laga skifte, ny fördelaktigare delning skulle i vissa fall kunna företagas, dels ock för beredande af större giltighet åt verkstäld klyfning af hemman eller hemmansdel inom samfällighet, som förut icke undergått laga skifte, så och efter det, i sammanhang med pröfningen af dessa förslag, till K. M:ts afgörande jemväl förekommit en af. tikets ständer vid 1853—18534 årens riksdag gjord framställning angående förändrade föreskri!ter om ersättende af skog eller plantering, som vid skifte ifrån en till annan egare alträdes, har K. M:t, som funnit betänkligheter möta emot antagandet af rikets ständers ofvanomförmälda förstag till utsträckning a skiftesvitsordet, äfven till frågor om delning af sådana egor, som förut undergått laga skifte, men likväl ansett fördelar i flera fall kunna vinnas genom beredande af en laglig ufväg för sådana egoutbyten, hvarom, efter faststäldt :2ga skifte, jordegare kunna öf verenskomma — funnit godt att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad rikets ständer för öfrigt föreslagit, förordna, att till 7 kap. i ofvanåberopade stadga skall tilläggas en ny af nedan upptagna innehåll och öfriga -här uppräknade 6 i samma stadga hädanefter erhålla följande förändrade ordalydelse, nemligen : 7 kap. 4 8. Kan genom egoutbyte i andra fall än nu nämnde äro, beqvämlighet för odling eller häfd eller annan dylik fördel vinnas, och förena sig jordegare om sådant utbyte, då må det, utan mn er af förut-faststäldt skifte, ske, på sätt i 1 s sägs. 12 kap. 17 8. Skall hemman eller hemmansdel, som undergått laga skifte, klyfvas i flera delar, då böra dervid samma grunder, som för oien i allmänhet i denma stadga äro föreskrifne, iakttagas, dock att underställning till egodelningsrätt icke må ega rum, utansså är, att skiftesmannen och gode männen anse nödigt tilldela någon delegare ett större antäl egolotter, än hemmanet vid laga skiftet erhållit. Har hemman eller hemmansdel, som hörer till ete-större skifteslag, kommit i fleres gemensamma ego, och vill någon delegare, utan att söka laga skifte å hela skifteslaget, erhålla sin egolott i den mindre samtäiligheten fråa öfriga delegares utbruten, vare han dertill berättigad; och ege, der utbrytningen blifvit af landtmäare eliter mätning och egornas taxering verk