Rättogångsoch Polissaker. Norstedtska målet. Rådlusrättens utslog. I dag afkunnade rätten utslag i detta mål och meddela vi här nedan en summarisk redogörelse derför. Hvad först angick de å ömse sidor mot vittnesmålen gjorda anmärkningar, ansåg rätten dem ej förtjena afseende i andra fall, än att hustru Carlssons och smeden Razbs vittnesberättelser ej kunde tillerkännas något vitsord, enär den förra ansågs ha vittnat af hat och agg mot Wiström och dev sednare vid olika tillfällen haft så motsägande och sväfvande uppgifter, att rätten ej kunde tillägga någon giltighet åt hans utsago. Hvad sjelfva saken vidkom, så enär Jerngren sjelf erkänt, att han innehaft dehos fru Steuch stulna nipperna samt desamma utbjudit tål salu hos fru Norstedt, och bevisning ansågs förebragt att han egt vetskap om stölden, ehuru han ej sjelf kunnat bindas dertill. mot sitt nekande, pröfvade rätten skäligt utt för andra resan stöld döma honom att böta det stulnas tredubbla värde med 864 rdr, eller i brist af tillgång till bö teana undergå 28 dagars tängelse vid vat ten och bröd samt derefter hållas till 2 år 6 månaders straffarbete. Vidkommande hustru Norstedt, så ansåg rätten mot henne ha förekommit den tvetydiga omständighet, att hon vid visitationens anställande först nekat till Jerngrens besök, men sådant sedan erkänt, hvarjenite hon i sina uppgifter med afseende på guldets förmodade inpraktiserande i Norstedts bostad ansågs hafva låtit komma sig någon tvetalan till last, hvarföre rätten ålade henne med ed sin betyga, att hon hvarken mottagit guldet af Jerngren, ej heller före visiiaionen egt kunskap om dess befintlighet i makarna Norstedts hemvist; skolande hustru Norstedt gå denna ärjemälsed den 16 Januari, hvarefter rätten, i hvad henne rörde, ville vidare utlåtande meddela. Mot hustru Pettersson eller Aman hade föresommit, enligt pigan Wallins vittnesmål, it hon narrat denna fråns fru Steuchs bostad vid den tid, då stölden begicks: men lå detta, äfvensom hvad mot henne i öfrigt örekommit, icke utgjorde mer än halft bevis art hafva i stölden från Tru Steuch deliagit, pröfvade rätten att hon mot sitt nekande ej kunde till något ansvar fällas. hvarken för ifrågavarande stöld eller den ingilvelse, som blifvit gjord mot henne om en i sammanhang med detta mål behandlad annan stöld från qvinspersonen Jonsson och arbetskarlen Nilsson, boende i huset n:r 19 vid Saltmätaregränden. Mot hustru Lindqvist hade förekommit, att hon Kristina-dagen detta år lånt en dyrk af smeden Raab, samt att hon vid med henne anställd visitation befunnits innehafva den från fru Steuch stulna nålen insatt i sin kofta; men då hustru Lindqvist enständigt nekat till den mot henne gjorda angifvelsen. veh tre vittnen intygat, att Norstedt fällt yttrande om, att han ditsatt nålen, hvartill komme att hustru Lindqvist väl icke kunde, om hon velat dölja nålen, ha satt den på ett sådant ställe, der den vid en visitation borde blifva synlig, utan snarare på annat håll undanstuckit den, så och då tre personer vittnat om yttranden, som af Norstedt blif vit rörande den ifrågavarande nålen fällda samt ej heller med afseende på den lånta dyrken någon bevisning förekommit att hon densamma användt för att befrämja stölden hos fru Steuch, pröfvade rätten skäligt att från allt ansvar henne frikänna. JÅ konstapeln Lindqvst hade såväl allmänna åklagaren som Norstedt yrkat ansvar, emedan de ansågo honom öfverbevisad att hafva nött och gömt med tjufvent. Vid öfvervägande likväl af den förekomna bevisningen, hade rätten ej kunnat finna någon omständighet, hvarigenom lagligen styrktes den mot Lindqvist gjorda angifvelsen. Men i allt fall och då Lindqvist ej genast i polisen aflemnat, tjufgodset,-utan gått och burit detta på sig, ansågs han hafva låtit komma sig till last :ett groft fel i tjensten, hvarföre rätten enligt 1 kap. 7 utsökningsbalken pröfvade skäligt fälla honom att böta så stort belopp, som motsvarar 4 månaders lön såsom poliskonstapel, Poliskonstapeln Wiström frikändes från allt ansvar, enär hustru Carlsons vittnesmål frånkänts vitsord och ingen omständighet i öfrigt förekommit som kunde öranleda hans fällande. Angående äskad ersättning kändes fojlkonstapela Lindqvist skyldig att till orstedt utgifva 150 rdr, hvaremot den sednare skulle ersätta Wiström med 100 rdr: Öfriga af parter och vittnen framställda srkanden lemnades utan afseende, och förklarade rätten att de häktade, men nu frikända, genast skulle på fri fot försättas. — wemsvon LANDSORTS-NYHETER Sirengnäs den 28 Dec. En be lagansvärd olyckshändelse inträffade härstädes sistl. juldags e. m., i det tvenne elfvaåriga skolgossar, Albert Wahlgren och August Lindberg, RED i