Aftonbladet – 31 december 1862, sida 3

slsig på det bekanta ordspråket: ?Kleider I machen Leute?. Om man af en bonde forI drar att han främst skall vara utan bildning, 1 d8 är t. ex. liv Hogman icke en bonde i T na mening. Men så torde väl icke uppningen om en bondeståndets medlem ra vara. Det egna fall lärer vid de nya I fria valen inträffa, att dessa herrar fortfa:jrande äro valberättigade såsom elektorer, -J ehuru de icke äro valbara! Huru man resoljverat i anledning af hrr Hagelstams och Stråhles klagan känna vi icke. ITALIEN. Opinione för den 22 dennes yttrar sig, jsom följer, om italienska ministerens bryt: samma ställning: Enligt ett rykte skall Ponza di San Martino hafva vägrat motfTtaga den honom erbjudna inrikesportföljen. År denna vägran oåterkallelig, så blitver minidsterens ställning ganska betänklig. Det är nödvändigt att upplysa landet om dess verkliga belägenhet. Vi veta ej om Ricasoli redan förgäfves vändt sig till alla lämpliga ) kandidater för denna portfölj. Men är detta fallet, så skulle allenast derigenom hela hans kraft att handla blifva paralyserad. Omingen medlem af kammarens majoritet vill ingå uti ministören, så bevisar detta att majoriteten sjelf icke tror på kabinettets bestånd. Landet börjar att tvifla; det ser Ricasoli förgäfves söka sig en kollega; det ser oppositionen oråna och centralisera sig; det ser statspapperen med förfärlig hastighet falla i värde. Kan en minister ännu med kraft fortsätta sin mission, när den finner sig nästan isolerad under det kamrarna äro tillsammans och nyss gifvit densamma ett förtroendevotum? Orsaken till allt detta ligger hos ministeren sjelf, som ej anser sig stark nog, emedan, etter Cavours död, -majoriteen ej organiserat sig med tillräcklig kraft för att ingifva landet obetingadt förtroende. Ricasoli kunde icke söka en inrikesminister bland oppositionspartiet, icke inlåta sig i transaktioner; det återstår honom alltså, ifall ministårens komplettering icke lyckas honom, ej någon annan utväg än att draga vid tillbakasoch åt någon annan öfverlåta bildandet af en ny minister. Enligt en annan underrättelse från Turin af den 23 dennes hoppades man då ännu, att Ponza di San Martino skulle. mottaga inrikesportföljen. AMERIKA. För att så mycket som möjligt underlätta bomullsexporten från Port-Royal, har unionsregeringen beslutat, att tillåta sydstaternas plantageegare der försälja sin ;bomull samt att sedan obehindradt få begifva sig derifrån med sina slafvar. Regeringen fordrar blott, att plantageegarne dervid aflägga eden såsom unionens undersåter. Fabriksegarne uti Lowell och andra städer skicka kommissionärer till Port-Royal, för ait der uppköpa all bomull de komma öfver. På detta sätt hoppas de norra staternas fabrikanter och köpmän, att kunna upphandla ett ansenligt förråd bomull, emedan söderns fattigare befolkning tros gerna vilja sälja sin bomll till det nu gällande höga priset. Unionshären skall hafva blifvit fördelad i tre stora divisioner. En af dessa, hvars styrka utgjorde 125,000 man, skulle den 16 dennes sätta sig i marsch långsefter Mississippi, för att bemäktiga sig Neworleans. xpresidenten Buchanan skall hafva utan tvekan uttalat den åsigten, att sydstaternas kommissarier skulle blifva utlemnade, så snart officiel uppmaning dertill ankommit. Han stödde sin åsigt derpå, att kommissarierna befunno sig under britiska flaggans beskydd och ej kunde våldsamt bortföras. Den 9 dennes beslutade Förenta staternas senat, med 33 röster mot 3, att tillsätta en kommission för utrönande af nederlaget vid Bulls-Run. Senatens militärutskott tros komma att uttala den eden att det kaparmanskap, som blifvit tillfångataget af unionens örlogsskepp, bör behandlas såsom andra fångar. Representanthuset antog den 9 dennes hr Richardssons förslag att anmoda presidenten vidtaga åtgärder för fångarnes utvexling. Husets utskott för utrikesärenden hade fått uppdrag att ad ett betänkande angåead understöd åt Irlands af hungersnöd hemsö iv efolkning.