Aftonbladet – 31 december 1862, sida 3

uppror; koka och fräsa, sjuda och skumma, tills alltsammans stod som i en fragga, då, med en hastig explosion, vattnet kastades åt alla sidor. tBra, Miemil ropade Lönner. Du vill härmed beteckna Finlands öde.? Miemi nickade. ?Vi skulle således befiana oss på en vulkan, vill du säga. Miemi nickade åter. Jag erkänner alt lappens experiment gjorde på mig ett vida djupare intryc:, än det tycktes göra på Lönner. Lapjen yttrade icke ett enda ord. Han drog sig tillbaka i sin vrå. tHör du, Miemi, yttrade Lönner, hvar har du köpt det der fräspulvret, som du hälde i vattnet; det var utmärkt väl prepareradt — jag beböfver mig några lod, jag också. Miemi tycktes icke vilja höra på det örat. Pösten anländei detsamma. Lönner bröt och läste det ena brefvet efter det andra. Vid -ett af dem började hans ögon att rulla och kasta gnistor omkring sig. Miemil!ropade han, du spådde Finlands undergång.4 Miemi nickade ånyo. Se här, Gudiloff, se! Jag mottog brefvet och läste: tSveaborg har: gifvit sig.. Ryska flaggan svajar redan öfver dess vallar. Miemi, du är mig ändå en trollkarl. Sveaborg föll den 6 April; men posten derom hade ej framhunnit till Uleåborg förr! än nu. 5 Första afdelningen af Gudiloff Runers memöäir-berättelse afslutas härs En vigtig vändpunkt har ock inträdt i hans lefnad. Ung