Aftonbladet – 27 december 1861, sida 2

Under Runers vistande i ufvudstaden besökte han ofta Hornska huset. Ann-Charlotte hade vuxit upp, hon var nära 16 år. I ; , Tiden var inne för henne att första gången framgå till Herrans heliga bord, att be: redas till sin första nattvardsgång; sedan hon likväl 1ått sig bekant attRuner anländt till staden, förklarade hon, at hon endast af honom ville beredas til denna, det unga kristliga sinnets vigtigaste och skönaste högtidsfest. Hennes önskån uppfylldes. De många återkommande tillfällen, som derigenom bereddes Runer att sammanträffa med Ann-Charlotte, blefvo för honom otörgätliga stunder. Ann-Charlottes för kristendomens heliga och trösterika sanningar öppna hjerta, det rena, för fridens, kärlekens och. ljusets ord lifvade och omottagliga sinnet gåfvo åt hennes ungdomliga och tlomstrande : behag nära nog ett helgons skimmer. Att se hennes. forskande blick, att höra hennes enkla frågor, hvilka, den ena såväl j som den andra, på af hennes hjerta väl anade, : men af hennes tankar icke ännu uppmätta; vägar, sökte sig fram till det stora målet, var djupt rörande och tilldragande. — i j i Återkommen till den finska hembygden bör; jade Runer en vidtomfattande korres ondens ! med alla dem med hvilka han under riksdagen i knutit ett närmare förbund. Un:er detelard vinen rullar, växer den äfven. Allt i den; mån som åsigterna utarbetades och! planen vann bestämdhet och styrka i gränser och ; mål, växte också antalet af förbundets medI lemmar. Dess mål var genomdrifvandet af en förattning, hvari de tvenne statsmakternas ställning till hvarandra vore så afvägda, att lör