, bo int ljud, 0 skiga karlar, utklädda i iverskir till bajaderer, dansa obscena danr framför bruden. Vi hade knappt krånglat ox3 förbi en sådan bröllopsskara, förrän en annah tog vid, och allt detta lefverne tycktes vara en så fullkomlig hvardagshistoria, att ingen bemärkte det annat än för den trängsel som uppstod. I vinkliga gränser snuddade våra åsnor omkring hörnet af stora, grå och PR a moskåter, med höga minsareter, torn, gallar och saracenska portar, omkring hvilka svarta negrer:stekte iisk i fräsande olja, kokade kaffe åt en publik af krokbenta tobaksrökare, kameldrifvare, vattendragare och barbenta lösa qvinnfolk i mörkblåa slöjor. och -med naglarne rödfärgade med henna: Gata efter gata samma. .hvimmel. Mau s ger att här finnas 400,000 menniskor, och när man från citadellet-ser öfver staden, med likasom en skog af minareter, kupoler: och terrasser i en ofantlig utsträckning, tycker man väl att ännu: flera der skulle uma hafva rum. ; Klimatet är alldeles förtjusande just nu; en luft så lätt och fia: och eodska att det är svårt att föreställa. sig. någonting ljufligare. Pyramiderna äro mer än 1!, svensk mil från staden, men man tycker dem vara, mycket närmare. Vi hafva varit ute till en by, på andra sidan om Nilenpåvägen. till pyramiden, kallad Geezahy, i sällskap med en gammal maltesare, hr 5.y till hvilken vi haft rekommendationsbref. Geezah är: en rullkomligt egyptisk byy der icke finnes nåson europ. Vi hafva der hyrt ett hus och arrangerat om att hyra husgeråd, sängar ms m., skaffa en betjening: (kock: med: tillbenör) och sedan flytta ditut. Jag hoppas att let skall lyckas och att vi skola finna trefnad i detta rent orientaliska landtlif. Huset tillhör Fath el paseha och man är nu sysselsatt att sätta det i ordning åt oss. Nilen sqvalpar upp mot ena sidan, så att vi från fönstren skulle kunna meta. Det var-nödvändigt att uppgöra ordentligt skriftligt konrakt angående allt detta inför en. egyptisk hotariey som satt på öppen gata i ett slags skåp, med sina bläckhorn, Papper och sigiller. Vi suto framföre, man bjöd oss kaffe i små porslinskoppar liknandetobakspiphufvuden, dokumenterna förfärdigades med många arabiska circumflexer och sigiller, ych fredsalliansen afslutades: i Vivre och betjening komma att kosta något öfver 1 om dagen för oss tre. Vin måste vi skaffa oss sjelfva och med diverse andra: små-utgifter kunna vi räkna på att kostnaden blitver omkring V, föross hvar om dagen. Det blir förmodligen nödvändigt att skaffa oss en halft österländsk drägt, för att kunna lefva och gå omkring mera obemärkte. För solens skull hafva vi redan måst skaffa oss turbaner omkring: våra gråa hattar. Min är broderad med gult silke, som ser ut som guld. När vi gå ut, rida vi alltid på åsnor. med grannt utstickade röda maroquinssadlar, hvar och en med sin slaf efter sig. Det är ett behagligt sätt att färdas och ej det minsta tröttande, ty åsworna här äro mycket snälla djur, och man san på det sättet komma fram genom de rångaste passager och: vrår. 1 söndags voro vi i engelska kyrkan. Vi voro mest tillsammar s med ett par engelsmän; som vi träffade i Triest; den-eney mr M., engelsk bataljonspredikant. De ämna lig härfrån på en resa upptör Nilen till Thebe -Te. för en sådan färd är det nödvändigt att hyra ett slags stor segeljakt, in sättad som ett hus, med flera rum samt sök, ty det är enz hem under flera månaler: Att på detta sätt segla uppåt Nilen i åfre Egypten måste vara obeskrifligt angedämt, men det är enormt kostsamt. N-: gelsmän,: som resa här, föra vanligtvis med sig hela biblioteker och föresätta sig atttaga i grund reda på märkvärdigheterna och, om Möjligt, uppteckna nya, d: v. s. gamla sådana. De hafva råd att roa sig jå detsätiet, och till följd af sin bildning finna de hög pjutning deris De-hafva den åsigten, att det fordras att se mycket förrän ens lärdom kan få namn af bildning. De egyptiska samlingarne i Brittish Museum äro märkvärdigt rika och fullständiga, och Egypten har beständigt varit ett så attragant föremål för engelska lärdes forskninsar, att den dithörande litteraturen är ganska oms ipttande. Detta engelsmännens stora in: iresse för Egypten har säkert till stor del sin grund i landets bibliska betydenhet: Påminnelser om bibelns storartade enkelhet möta här vid hvarje steg. Man kan skratta åt det hvimlande brokiga lifvet af nutidens muselmän och man kan förvånas. öfver de saracenska moskeerna, kupolerna och minareterna, men bakom allt detia ser man ändock beständigt det gamla Egypten, det Bgypten, dit Joseph blef såld, der Pharao satt på sin tron, der den gudsmannen Moses stod upp, m. m.; Generationer och generationer äro förgångna sedan dess, men solen skiner ännu som då ned på Nilen, öknen ser ännu lika hotande -utoch pyramiderna stå der, fastän så många årtu-en ralkat af dem. Undra derföre ej: uppå, att jag finner dehna trakt af verlden full ar det ljufvaste underbaraste allvar — ett slags stum musik, mera majestätisk än de mäktigaste koraltoner. Att läsa bibeln här eger en tjusning, som jag ej kan beskrifva. Det är som: att komma ut på fria fältet en herrlig vårdag frän den instängda, qvalmigastadsluften, och jag känner hela omfånget af den stora lyckan att vara en fri målare, som icke har att göra räkenskap: för någon huru jag tillbringar denna vårdag. — — För närvarande väntas icke särdeles många främmande här. En af fältherrarne i sista indiska kriget, sir James Outram, som var obeskrifligt vänlig mot mig då, är för närvarande här för sin helsas skull. Jag har fört brefymed mig.till-en-rik dam, maAR a AA