Aftonbladet – 20 december 1861, sida 4

Hos P. A. HULDBERG (Bazaren å Norrbro) och öfriga Bokhandlare i Stockholm och landsorten har utkommit: Se Dess klassiska ställen och märkvärdigheter. . Skildrade af HENRIK ZSCHOKKE. Öfversättning af Ekbohra och Backman. Med 72 fina stålstick: 16 Rdr, inbundet: 18 Rdr. Det gifves namn, hvilka hafva en egendomlig poetisk klang — hvilka genom de ideförbindelser, som med dem iro förknippade, väcka minnet af stora tilldragelser, af ädla ech hjeltemodiga handlingar de der kraftigt anslå själen h komma hjertats strängar att vibrera starkare, än som är fallet vid hvardagslifvets kalla prosa. Ett sådant namn ir Echweiz. Hvem hör väl detta namn nämnas, utan att erinra sig ett folk, som från urminnes tider skattat friheten högre in lifvet, som endast med tillhjelp af sitt okufliga mod och sin oförsvagade mannakraft slitit de bojor, med hvilka lespotismen ömsom genom ränkor; ömsom genom våld, sökte klafbinda det? Hvem hör detta namn nämnas, utan utt erinra sig en Arnoid von Winkelried, som i sitt eget bröst mottog de lans-spetsar, som annars skulle hafva räffat hans fosterlanis bjerta, eller en Wilhelm Tell, som heldre ville dö, än blotta. sitt hufvud för tyranniets symvol, och som under de qval, hvilka en illfundig grymhet uppfann för att med dem riktigt plåga hans fadorshjerta, ver att befria sitt land och hämnas på dess förtryekare — och som äfven höll denna sin ed? Hvem önskar; :ej att värmare lära känna de evigt minnesvärda ställen, der en handfull herdar esh landimän med sina från förfädren ärfda japen sprängde de jornklädda oceh såsom oöfvervinneliga ansedda riddarskarer, som tyrannen utsände till att blifva doas föriryekare? Hvem önskar ej närmare lära känma orter sådana som Morgarten, Laupen, Sempach, Granon, Hurten, Nanus o. s. v., bvilkes namp skola stråla med eförgänglig glans, så länge en gnista af känsla för foterland och frihet qvarlefver i folkens hjertan ? Om ett land, sådant som Schweiz, med sin storartade, vildt romamtiska natur, om ett folk, sådent som Schseiarno, hvilka ännu i dag till en stor del bibebålla sina enkla seder, sin fosterlandskärlek och sitt frihetsälskande sinielag, ej kunna annat än väeka den bildade verldens deltagande och intresse, så skall utan tvifvel en fullt tillförtig och träffande skildring af detta land och detta felk vara för den läsande svenska allmänheten en vä kommen terär för I S