Aftonbladet – 17 december 1861, sida 2

aret 1 adelns pienum den Sthlm s. å — Orm indelia ch ro erade Båtsmän, i anl. ef Tankar om kandinaviens Sjöförsvart i 3:dje häftet af Tidskrift för Sjöväsendet, 2 I går afled härstädes f. d. justitieon 8 budsmannen S. L. Theorell vid 77 års ålder. Ur en sjelfbiografi af den aflidne meddela vi följande:l Jag är tödd den 1 Nov. 1784. Min fader, komministern, sedermera kyrkoherden i Halljunga i Skara stift, Thedor Th. och min moder, hans hustru, Magdalena Holm. Jag studerade i Skara skola och gymnasium — blef student i Upsala om hösten 1805 — informerade barn i enskilda hus på landet från början af 1806 till början af 1808: — tog auskultant-examen i landtmäteriet om våren 1808. — hofrätts-examen i Upsala om hösten 3. å., — sysselsatte mig med landtmäteri-göromål i Kronobergs län de följande somrarna, och med tingsarbete om vintrarna, till hösten 1814; — hade emellertid åtskilliga domareförordnanden under Göta hoft; — flyttade till Stockholm vid sistnäv ndetid — utnämndes till kopist i kammad kollegium i Dec. 1815 — erhöll i början af 1816 kongl. bref på häradshöfdinge-namn och befordringsrätt -— förordnades i Jan. 1817 att förestå vice advokatfiskals-tjensten i kammarkollegium — befordrades der till kancellist i Sept. s. å. — förordnades i Derö 1823 att tills vidare förestå och förrätta rg tariitjenst i samma kollegium — utnämndes i Okt. 1835 derstädes till notarie — begärde och erhöll derifrån i Dec. 1839 afsked med pension — inkallades om hösten 1841 i den af 1840 års ständer begärda och af K. Nä beviljade lagberednmg — utnämndes i Dec. s. å till ledamot i kammarkollegium — arb :tade i lagberedningen till slutet af Jan. 1845 — inträdde då i utöfning af kammarrådstjensten — utnämndes i Jan. 1846 till häradshöfding i Södra Möre härad — valdes den 1 Mars 1848 till rikets ständers justitieombudsman. Af mina utgifna skrifter må endast nämnas: Ölversättningen at Fredr. Ancillons af: handling om Statsförfattningarnas anda, tryckt 1827 (åtföljd af ett företal, der samhällsfördragets tillvarelse undersökes, och der upprinnelsen finnes till mina politiska begrepp. Viilfarelserna i detta ämne anser jag för grundvalen fill den politik, som nu upplöser Europas samhällen. Dessa villfarelser hade således kanhända förtjent att i tid öfvervägas.) Anckarsvärdska Politiken, en blick på 1840 års riksdag, 2 häften, det första tryckt 1841. Fabriksväsendets inflytande på arbetares bergning och deras barns uppfostran, belönt af k. vitterhetsoch vetenskapssamhället i Göteborg, tryckt 1843. Om Svenska Nalionalrepresentationens ombildning, betraktelser af förf. till Anckarsvärdska Politiken, tr. 1844. Betrakt.lser och Handlingar hörande till Re formen i Nationalrepresentationen och Allmänna Lagen, 3 häften, det första tr. 1846. (Det är här, som de uppgifter ur tidens historia och den granskning af persorers offentliga handlingar förekomma, för hvilka jag blifvit så oblidt bedömd af de maktegande publicisterna; men al de öiriga ej ens så mycket understödd, att allmänheten erhållit nägon kännedom af arbetets verkliga innehåll. — Ingendera afdelningen deraf är slutad. — Et ämne är dock bragt till slut: frågan om allmänna val. Vore en kritik att förvänta, så är det i detta ämne jag skulle önska mig den.) Sedan 1823 är jag gift med Sophia Wilhelmina Schwerin, dotter af generalen gr. v. Schw., och har med henne sex lefvande barn. Som bekant omvaldes Theorell till justitieombudsman vid 1850-51 och vid 1853 och 1854 års riksdagar. I denna sin egenskap använde han som bekant hulvudsakligen sin kritiska förmåga emo högsta domstolen på ett ganska skarpsinnigt, stundom något sofistiskt sätt och ny ena uti sina embetsberättelser vidlyftiga afhandlingar, uti hvilka hun utvecklade sina egna rättsgrundsatser i åtskilliga bänseenden. hvaremot han i afseende på flera andra sidor af justitieombudsmannaverksamhet icke utve klade den energi och arbetslust som man kunnat begära. Hans ofvan uttryckta ovilja mot pressen härleder sig derifrån, att hans senast utgifova skrifter, i hvilka den fordne liberale publicisten (som tillsammans med sin broder J. P. Theorell i början at 1820-talet utgaf den frimodigt och väl redigerade tidningen Kuriren) framkom med de mest illiberala åsigter, cj Kunde tillvinna sig några sympalier inom den liberala pressen och fill och med hos byråkrater och konservativa icke kunde göra något angenämt intryck till följ: af en dem genomgående kritisk-pessimistisk anda, som vittnar derom att han i sjelfva verket hade förlorat sitt förtroende till kraften hos nationernas bättre och ädlare instinkter. Äfven inom lagberedningen visade han sig ofta såsom en ofruktbar kritiker och försvårade väsentligen arbetet genom sin bitterhet emot Richert. Det kan ej förnekas, att S. L. Theorell var en mycket stor talang och att hans nit och arbetskraft i många hänseenden förljenar lifligt erkännande, men man måste beklaga att denna eminenta förmåga till följd af den negativa rikn ngen och det nyssnämnda pessimistiska skaplynnet icke kunde b så varaktiga frukter för fäderneslandet som eljest hade varit en mö het Säsom en hedervärd oftentlig karakter förtjenar S. L. Theorell ell ära. Frid öfver hans minne!