Den tillförordnade regeringen har i da haft sammenträde. — I afseende på den allmänna beväringer öfningsmöten år 1862 har K. M:t under de 26 sistl. November förordnat följande: 1:0 De beväringsskvldige af 1862 års s väl första som andra klass, jemte sådana be väringsskyldiga, hvilka af en eller annan or sak stadgad vapenöfning ännu icke fullgjort skola, så vidt de blifvit vid mönstring ap proberade och ej i behörig ordning erlag vapenöfningsfrihetsafgift, med vederbörand klass undergå femton dagars vapenöfning inoch utryckningsdagarna oberäknade; sko lande de Dbeväringsskyldige, som komma at för andra gången i vapen öfvas, företrädes vis tilldelas det vapen, vid hvilket de föru blifvit öfvade, om tillfälle dertill inom be väringsområdet förefinnes. 2:0 För de tvänne beväringsklasser, son sålunda år 1862 skola till vapenöfning sam mandragas, komma särskilda mötestider at bestämmas. 3:0 De vapenöfningsskyldige, hvilka de åstunda, må, för nyttjande vuder mötestider af egna skjortor, strumpor och skor, erbåll: kontant ersättning af 1 rdr 50 öre pr man 4:0 Då det vid 1862 års mönstringar ap proberade äfvensom det till a årets va penöfning inkallade beväringsmanskapet inon jöbeväringsområdena, med undantag af Be ge län, samt i öfrigt dem af berörda om råden, från hvilka sådant manskop kan vard: till sjöcxereis uppkalladt, jemvil nu kommer ehuru särskildt mönsgtradt och i särskild: rullor upptaget, att i hittills vanlig ordning vapenöfvas tillsammans med det armån till hörande beväringsmanskap, varder först nämnda manskap alltså under marscher oc vapenöfningar stäldt under vederbörande be. fäls af armen lydnad. 5:o Den afgift, emot hvars erläggande be. väringsskyldig kan, enligt K. M:ts kungö relse, angående den allmänna beväringen, den 13 November 1860, vinna befrielse frår vapenölnirg i fredstid, bestämmes för år 1862 till 100 rdr. Beträffande ej mindre tiden för ifrågava rande beväringsmanskaps sammandragande till vapenöfning, än ock öfriga med denna vapenöfnings reglerande gemenskap egande frågor, kommer K. M:ts beslut derom att vederbörande i kommandoväg kungöras. — Sedan i anledning af väckt fråga om indragning till postverket af afgifterna för bärare i landsorten, generalpoststyrelsen tili K. M:t afgifvit utlåtande i ämnet, hor K. M:t, som ansett frågan om lösbrefvens frankering böra tillsvidare ansti, funnit godt att, till lättnad för korrespondensen i de större stä derna genom anställande af brefbärare och inrättande af breflådor till mottagning af så väl vanliga postbref som lokalbref, förordna: 1:0 alt från början af år 1862 må af gealpoststyrelsen disponeras en summa al 10,000 rdr rmt till aflöning åt brefbärare i de större städer, der, enligt generalpoststyrelsens bepröfvande, någon betydligare lokalkorrespondens kan vara att påräkna, å ana orter, der oftare påkallas bi jr transport mellan postanstalten och jernvägsstation eller ångbåt. 2:0 att likaledes från och med 1862 års början, till frankering af lokalbrefveni ny omlörmälda städer, der brefbärare blifv: ställsta, äfvensom i Stockholm, genom generalpoststyrs org anskaflas fri ken å 3 öre, hvilka frimärken äfven kunna användas såsom porto för alla slags postbref. 2:0o att för försäljning af detta slags frimärken, äfvensom för uppbörden af härföl inflytande medel, åtnjutes af postförvaliarne anda provision, som för inkomsten af vanliga portobref och dithörande frimärkens försäljning är sadgad. att från och med 1S62 års början af gifterna för de i mom, 2 omförmälda brefven skola ingå till postverkets kassa samt att från summa tid nyssnämnda bref ovilkorligen skola, innan de till adressaterna ntlemnas, vara med frimärken försedda, vid vite för vederbörande postför re, hvarje ång sådant försumma, af 25 rdr rmt. 5:0 alt aflöningen för brefvärarne må af generalpoststyrelsen 1å bestämmäs till belopp af årligen högst 250 rdr, samt brefvärare nÖr öfrigt erhålla vanlig beklädnad, rock och fö och lokalbref samt om anställande af bref